Kroppsångest får många 12-åringar att skolka från idrotten

Tillsammans med två kollegor från Göteborgs universitet samlade hon in enkätsvar från drygt 500 sjätteklassare i 13 skolor i Västsverige. Skolorna ligger i socioekonomiskt varierande områden, vilket sannolikt gör resultaten giltiga för hela landet. 

20 procent svarade att de hade ogiltig frånvaro ”någon gång” under den gångna terminen och 10 procent svarade ”många gånger”.

– De är bara 12 år gamla, därför känns siffrorna oroande. Vi vet från tidigare forskning att skolk ofta börjar just på idrotten för att sedan fortsätta inom andra ämnen. 

Den tydligaste orsaken till skolket var vad forskarna kallar ”social kroppsångest”. 

– De är oroliga för hur andra ska uppfatta deras kroppar, att andra ska bedöma hur de ser ut. 

Förstår inte syftet med ämnet

Bland dem som skolkade fanns också en högre andel som var missnöjda med sina kroppar. I den här gruppen är det också vanligare att eleverna inte söker sig till möjligheter att vara fysiskt aktiva. 

– En del svarade att de inte riktigt förstod syftet med ämnet idrott och hälsa, att de gick på lektionerna mest för att de måste. 

Fann ni skillnader mellan killar och tjejer?

– Inte vad gäller andelen som börjat skolka, men vi fann ett överraskande resultat bland tjejerna. I tidigare studier har det varit flickor som är tidiga i sin pubertetsutveckling som skolkat oftare, i vår studie var det tvärtom.

Vad kan det bero på?

– Vi kan inte veta säkert. Den som är väldigt smal eller inte fått bröst än kanske känner sig otillräcklig och vill undvika att exponera sig. 

Du har ända sedan 00-talet följt forskningen kring barns och ungdomars syn på sina egna kroppar, har deras syn ändrats över tid?

– Forskningen kan ännu inte ge något entydigt svar, men man kan tänka sig att landskapet och förutsättningarna har förändrats. De får helt enkelt en större dos av utseendebudskap idag.

Vilka råd kan du ge till idrottslärare och skolledningar som har problem med skolk på idrottslektionerna?

– Detta är förstås ingen nyhet för dem och de har säkert diskuterat åtgärder. Men ett viktigt medskick är att ”avdramatisera omklädningsrummet”. Fokusera mindre på behovet att vara omklädd och på att duscha efteråt, det viktigaste är att alla deltar på något sätt. 

Tryggheten är viktig

Och så vill hon säga något om tänkbara metoder för att öka lusten till ämnet idrott och hälsa. 

– Genom att ideligen tala om hur viktigt det är för hälsan att röra på sig riskerar man att bara att stärka de redan fysiskt aktiva eleverna. De stillasittande eleverna kanske redan känner sig sämre på grund av att de inte lever upp till normen att de bör röra på sig.

Bättre då, menar hon, är att försöka nå eleverna där de är, ta reda på vad de gillar, och anpassa övningar och uppgifter därefter. 

– De måste kunna känna sig välkomnade och trygga på lektionerna.

LÄS ÄVEN

Slopat ombyte gav högre närvaro och minskat stök

Mothugget: Att slopa ombytet löser inga problem

Idrottsforskare ger sig in i debatten om slopat ombyte

Debatt: Skolinspektionens larm visar varför vi idrottslärare behövs