Så lyfter Beatas pianoelever med distansundervisning
Beata Anselmsson är pianolärare på kulturskolan i Lerum där hon på eget initiativ fortsatt att delvis undervisa på distans även efter pandemin.
Distansundervisning
Många musiklärare på kulturskolorna drog en lättnadens suck när pandemin var över och man slapp digital undervisning. Men det gällde inte pianoläraren Beata Anselmsson i Lerum.
– Hälften av mina elever ville fortsätta att spela online. Och vilken utveckling de har haft!
Hon märkte redan under pandemin att vissa elever trivdes bättre med att bli undervisade via paddan eller telefonen.
– De är så vana vid digitala plattformar, de umgås med sina vänner där, tillbringar så mycket tid där.
När pandemin var över gick hennes chefer med på att hon kunde fortsätta med digital undervisning för de elever som så önskade. Efter att i tre års tid undervisat 20 elever online och 20 elever på plats i skolan gjorde hon en egen sammanfattning av resultatet.
– Det är otroligt spännande att se hur tydliga skillnaderna är!
Den allra tydligaste är närvaron: eleverna som har spelat hemifrån har haft 99 procents närvaro, medan de som har tagit sig till kulturskolan har haft 80 procent.
– Lerum är geografiskt en rätt stor kommun, vissa elever har lång resväg. Om du är lite snuvig kanske du hoppar över lektionen, men om du är hemma så kan du ändå genomföra den.
Bättre resultat på flera områden
Den högre närvaron – och inbesparad tid på resor fram och tillbaka – tror Beata Anselmsson förklarar de förbättrade resultaten på flera områden.
– Eleverna som har varit kvar hemma har haft mer tid att öva. Det har bidragit till att de både förbättrat sin tekniska nivå i pianospelet och nått en högre nivå i notläsning.
Hon fann en ytterligare effekt som hon inte hade räknat med:
– 19 av de 20 elever som har undervisats online har också deltagit i konserter online. Men bara 10 av de 20 eleverna som jag har undervisat på skolan har velat vara med på konserterna där.
Vad kan den stora skillnaden bero på?
– Det är nervöst att spela inför publik på plats i en lokal. Barnen är ju ständigt online, så det blir mindre stressigt om också konserten är online.
Och nackdelarna med att undervisa online?
– Självfallet finns nackdelar och de har också fått stor uppmärksamhet. Det kan vara ensamt för eleven att sitta därhemma, läraren får inte samma kontakt med eleven, vissa fingersättningar är svåra att visa online, vissa stycken fungerar inte.
Hon konstaterar vidare att distansundervisning kan vara svår för de yngsta barnen, där behöver läraren sitta bredvid och instruera. Och den kan också vara besvärlig för de allra äldsta barnen.
– Klangen är sämre när den filtreras via digitala hjälpmedel. Och klangen blir ju viktigare när de kommit upp på en hög nivå i sitt spel.
Internationell uppmärksamhet
De elever som har undervisats online har varit i åldern 9 till 17 år. Inga har undervisats i grupp, även detta är svårt att göra på distans. Det tekniska strulet då?
– Nej, det har jag knappt upplevt alls, allra bäst fungerar det via Facetime. Eleven och jag arbetar med varsin padda eller telefon och jag är mån om att de ställer in kameran så att jag kan se bägge händernas arbete över tangenterna.
Beata Anselmsson har varit ensam i Lerums kulturskola om att fortsätta online och gör det än idag. Hon vet att det förekommer på andra håll, men känner inte till andra studier av hur det gått.
Hennes arbete har emellertid väckt viss internationell uppmärksamhet. Ett musikkonservatorium i spanska Valencia har bjudit in henne att hålla en online-kurs i vår och några av hennes elever ska spela online för en pianolärare där.
– Jag hoppas att fördelarna med den här typen av undervisning kommer att få mer uppmärksamhet framöver.
LÄS ÄVEN
Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena
DiMaria: Vi lärare har tacklat det senaste året på ett enastående sätt
Slöjdläraren: Svårt att arbeta med olika tekniker på distans
