Här är digitala verktygen som lyfter slöjden
Mikaela Karimi, slöjdlärare på Ekens skola i Stockholm, driver projektet ”Framtidens slöjd”.
Digitala verktyg
Allt fler slöjdlärare introducerar digitala verktyg i undervisningen. Enkäter visar att elever är positiva, men vissa lärare är skeptiska.
– Det finns en rädsla för att det praktiska hantverket skulle vara hotat, säger Mikaela Karimi som driver projektet ”Framtidens slöjd”.
Hon har en bakgrund som lärare i bild och slöjd, har drivit ett modeföretag och har arbetat som slöjdlärare i snart tio år.
– Jag har länge varit nyfiken på digitala verktyg som ett positivt inslag i slöjden. De kan underlätta undervisningen och bidra till att göra slöjdämnet mer relevant i en alltmer digitaliserad framtid.
Med projektet ”Framtidens slöjd” vill hon beskriva hur man kan kombinera slöjd och digitala verktyg för att bredda och fördjupa undervisningen. I våras lanserade hon en hemsida och hennes instagramkonto ”framtidensslojd” får allt fler besök från nyfikna kollegor.
Eleverna är positiva
Idag arbetar hon på Ekens skola i Stockholm, en kommunal högstadieskola med 450 elever. I projektets regi genomförde hon tidigare i år en enkät som besvarades av drygt 100 elever.
– En stor majoritet av eleverna var positiva till införandet av digitala verktyg, de tycker att verktygen hjälper dem och ökar sätten de kan skapa på.
Vilka digitala verktyg använder du mest i undervisningen?
– Eleverna uppskattar lärskärmarna, där kan de se mina och andras instruktionsfilmer och söka inspiration. Vi använder också projektor, 3D-skrivare och digitala broderimaskiner.
De allra vanligaste verktyget är digitala ritpennor eller 3D-pennor.
– Med dem kan elever göra skisser på skärm. Flera elever använder också vår 3D-skrivare och digitala broderimaskin.
Det låter som stora investeringar?
– Jo, vissa maskiner är dyra. Mitt råd är att skolan börjar med 3D-pennor, de kan ju också användas i ämnen som bild och teknik.
I enkäten betonar eleverna samtidigt vikten av det praktiska arbetet i slöjden, de vill fortsätta ”jobba med händerna”. De får medhåll av ett 70-tal slöjdlärare som besvarade den enkät som Mikaela Karimi lade ut i en Facebookgrupp.
– Många av lärarna svarade att digitala verktyg kan vara inspirerande och vara till hjälp men att de främst vill använda dem som praktiska verktyg i en arbetsprocess.
Ska vara ett komplement
Hon menar att digitala verktyg inte ska ersätta traditionella verktyg, de ska komplettera dem.
– Slöjd är ett styvmoderligt behandlat ämne som skolorna behöver satsa mer på, bland annat genom att utrusta salarna med exempelvis projektorer, lärskärmar och digitala ritpennor. Jag är övertygad om att det gynnar elevernas kreativitet och möjlighet till skapande.
Hon hoppas att ännu fler slöjdlärare vill lära sig mer om det här området.
– Många vet inte ens att det numera finns 3D-skriven keramik! De tror att digitala verktyg bara används av större företag, men idag finns verktygen också bland enskilda hantverkare.
Arbetet fortskrider
Vidare argumenterar hon för att slöjdämnet inte bara ska handla om hemslöjd, utan också om ämnen som mode, möbelsnickeri och arkitektur.
– Det är viktigt att eleverna förstår hur vi producerat tidigare, hur vi producerar idag och vilka konsekvenser det får för vår miljö och vårt samhälle.
I projektet fick hon hjälp av kollegorna Fredrik Kennebäck och Åsa Kjellberg Flygare och ekonomiskt stöd av Lärarstiftelsen. Projekttiden är slut, men hon fortsätter oförtrutet vidare.
– Jag vill fortsätta utveckla projektet och hoppas kunna komma ut och föreläsa om det framöver. Vilka digitala verktyg fungerar bäst utifrån syfte och lärandemål? Det ska jag forska vidare om.
LÄS ÄVEN
Dubbel glädje när slöjden är på riktigt
Forskaren: Nej, slöjd är inte ”fritt arbete”
Nytt digitalt läromedel för slöjdlärare
Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving
Forskare vill se fler hemläxor i slöjden
