Debatt: Sluta bedöma oss kulturskollärare för vad vi INTE gör
Läraren debatt Att våra kommuner inte löst statistikfrågan för kulturskolan utan lägger den i knäet på kulturskollärarna, trots att våra ryggar redan är böjda är förbluffande. Men vi gör det med. Vi är nämligen vana vid att göra allt själva, skriver Lärarförbundet i Göteborg.
"Kulturskolan i siffror" publicerades nyss av Kulturrådet och redovisar statistik för kulturskolan från 2020. Utifrån rapporten kommenterade Jalle Lorensson, kulturskolerådets ordförande och Fabian Sjö, utredare för Kulturrådet, siffrorna i Ämnesläraren.
Vi skulle vilja problematisera denna statistik och då kommer vi inte lägga tid på det faktum att den baseras på pandemiåret 2020. Ett år som på alla sätt kommer vara avvikande i de flesta historieböcker. Men att statistik för kulturskolan är missvisande är inte nytt.
"Kanske vårt fel också?"
Att kulturskolan och dess lärare alltid blir bedömda utifrån vad vi INTE gör känns som ett knytnävsslag som man har vant sig vid, trots att det står klart att statistiken för det ENORMA arbete som görs för att nå nya målgrupper inte finns tillgänglig på ett vettigt vis. Men kanske är det våra lärares fel det också? Att våra kommuner inte löst statistikfrågan för kulturskolan utan lägger den i knäet på kulturskollärarna, trots att våra ryggar redan är böjda är förbluffande. Men vi gör det med.
Vi är nämligen vana vid att göra allt själva. Vi bär gärna runt en halv blåsorkester för att nya barn ska få hålla i en saxofon, vi styr upp föreställningar med alla dess beståndsdelar (fråga en dramalärare!) och gör oss tillgängliga i alla tänkbara forum där barn och unga kan tänkas kunna få en chans till kultur. Vi lotsar våra elever, för vi har faktiskt elever som hittat till oss trots de ”förfärliga” siffrorna, från de första stapplande stegen vidare in i hela Sveriges kulturliv. För att sedan få höra att vi ändå inte lyckats.
Räkna på det här i stället
Vi håller med Jalle Lorensson om att "nyckeln till framgång" är skolan, det är den rimligaste och möjligaste platsen för en likvärdig första kontakt med kulturskolan. Där når vi alla barn och kulturskolans verksamhet brukar vara mycket uppskattad ute på skolorna, både av lärare och barn. Där har vi chansen att bygga relationerna som behövs för att fler ska våga ta steget och söka sig till kulturskolans övriga kurser och kärnverksamhet där de får fördjupa kunskaperna i ett konstnärligt uttryck. Särskilt behövs denna relation om man inte är en vit flicka ur medelklassen och uppåt.
Vi kan kalla det El Sistema, men vi vill samtidigt påminna om att den typen av relationsbyggande "prova på"-verksamhet har gjorts på många sätt och under många namn i kulturskolan. Så namnet är av mindre vikt – innehållet är desto mer avgörande.
Det är nämligen innehåll som människor är ute efter. Där skiljer vi oss inte åt, varken ung eller gammal. Och kulturskolans personal kommer att fortsätta försöka nå ut med sin kompetens och sitt innehåll, för de yngsta såväl som de snart vuxna. Men det är tärande att för ofta få höra att det vi gör inte räcker till, baserat på missvisande statistik.
Nej, det vi behöver prata om – och räkna på – är snarare hur mycket vi förväntas göra med en ständigt krympande budget under effektiviseringarnas flagg.
Daniel Skoglund, huvudskyddsombud Lärarförbundet Göteborg
Annette Johnsson, förtroendevald Lärarförbundet Göteborg
OM LÄRAREN DEBATT
Vill DU debattera hos oss? Gör så här!
Välkommen att göra din röst hörd i Läraren Debatt. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.
Skriv cirka 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararen.se
LÄS ÄVEN
Replik: Vi måste ta kulturskolans oroande siffror på allvar
Kulturskolan har svårt att nå nya elevgrupper
Lärarförbundet larmar – bristen på blåsare oroar
