Debatt: Hkk – ett ohållbart litet hållbarhetsämne

Magnus Myrberg är legitimerad ämneslärare i hem- och konsumentkunskap och SO på Steningehöjdens skola, Sigtuna kommun.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Läraren debatt När fler och fler röster höjs för att skolans ekonomiundervisning måste stärkas så vore det naturligt att förstärka hem- och konsumentkunskap med ett ännu större uppdrag och mer undervisningstid, skriver hkk-läraren Magnus Myrberg.

Magnus Myrberg

19 apr 2022

Hem- och konsumentkunskap (hkk) är ohållbart litet. Skolverkets förslag till ny timplan för grundskolan innebär bara förbättringar på marginalen. Regeringens förlängda beredning av förslaget öppnar nog knappast för genomgripande förändringar. Eller är tiden kanske inne för en mer likvärdig och progressiv fördelning av undervisningstiden?

Hkk syftar till att eleverna ska få utveckla kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtionsval i hemmet. Av kursplanen framgår även att ämnet ska skola medvetna konsumenter som gör välgrundade val vad gäller hälsa, ekonomi och miljö. Något undervisningen ska lyckas med genom att eleverna övar och utvecklar förmågorna att planera, hantera och värdera vardagsnära situationer. I ett vidare perspektiv ger ämnet också unika möjligheter att granska och bearbeta såväl hemmets som det omgivande samhällets normer och praktiker. Så sker ett lärande om både privatliv och samhällsliv, och om relationen mellan lokala möjligheter och utmaningar och globala överlevnadsfrågor. Hkk är med andra ord ett ämne med omfattande och angeläget ärende. Men finns de tidsmässiga förutsättningarna att lyckas med uppdraget?

Krävs genomgripande förändringar

I den nuvarande timplanen har Hkk totalt 118 undervisningstimmar, fördelade på 36 timmar i låg- och mellanstadiet och 82 timmar i högstadiet. I praktiken innebär det ofta att eleverna läser ämnet i årskurs 6, 8 och 9. Och då inte alltid hela läsår, för det räcker inte tiden till beroende på hur långa lektionspassen är. Undervisningstiden i hkk kan jämföras med andra praktisk-estetiska ämnen. Bild och musik har idag 230 timmar vardera, slöjd 330 timmar och idrott och hälsa 600 timmar. Det finns säkert historiska och andra förklaringar till ämnenas skilda timtilldelning. Jag är inte heller ute efter att driva kannibalism dessa ämnen emellan. Utifrån ämnenas nuvarande och kommande kursplaner är det dock svårt att förstå och motivera de iögonfallande skillnaderna i undervisningstid. Ja, det är ett faktum som måste kunna diskuteras. I Skolverkets förslag till ny timplan finns förvisso smärre justeringar, men inte den genomgripande förändring som skulle krävas för mer likvärdiga förutsättningar.

Nav för hållbarhetsarbetet

En större likvärdighet är dock bara ett av argumenten för en förändring. I Sverige ökar överskuldsättningen, inte minst bland unga personer. Hkk är det ämne som har privatekonomi och konsumtionsfrågor tydligast i kursplanen. Så när fler och fler röster höjs för att skolans ekonomiundervisning måste stärkas så vore det naturligt att förstärka just hkk med ett ännu större uppdrag och mer undervisningstid. Klimatkrisen och hoten mot den biologiska mångfalden är också akuta. I lärande för hållbar utveckling utgör progression genom skolåldrarna, ämnesövergripande samverkan och utveckling av handlingskompetens viktiga pusselbitar. Här kan och ska hkk, dess kunskapssyn och lärprocesser, spela en central roll. Ja, ämnet borde utvecklas till ett nav för skolors, ofta eftersatta, hållbarhetsarbete. Det är hög tid att det ohållbart lilla hållbarhetsämnet hkk blir större. Argumenten saknas inte, men finns beslutsfattarnas vilja?

Magnus Myrberg, legitimerad ämneslärare i hem- och konsumentkunskap och SO på Steningehöjdens skola, Sigtuna kommun