Andelen underkända flickor ökar kraftigt i idrott och hälsa

”Eleverna har svårare att hålla koncentrationen när de blivit vana vid alla snabba kickar på Tiktok. Dessa telefoner är toxiska”, säger idrottsläraren Jennie Nobelius (till höger). Flickan till vänster har ingen koppling till texten.

Tjejer i nian har på senare år tappat rejält i ämnet idrott och hälsa. Mer än åtta procent blev underkända i våras, den högsta siffran sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2013.
– Det gör mig jätteledsen, säger Jennie Nobelius, ny ordförande i Svenska idrottslärarföreningen.

Nyligen kom nyheten att andelen elever som förra läsåret inte nådde behörighet till gymnasiet hade ökat jämfört med året innan. 

Tittar man närmare på niornas tapp finns en tydlig tendens inom idrott och hälsa: andelen som fick F i betyg ökade till över sju procent för samtliga elever – men till hela 8,5 procent för flickorna. 

Det som gör saken extra bekymmersam är att nedgången för flickor nu har pågått i flera år – med en kraftig acceleration från 2020 då andelen underkända låg på 6,7 procent. Andelen underkända killar har ”bara” ökat från 5,7 till 5,9 procent under samma tidsperiod. Varför denna skillnad mellan tjejer och killar?

Ännu finns ingen klargörande forskning på området. Men Jennie Nobelius har sina misstankar:

– Jag tror att det handlar om ett vidare samhälleligt problem där sociala medier spelar en avgörande roll. 

”Dessa telefoner är toxiska”

Det finns indikationer på att flickor tillbringar mer tid än pojkar på sociala medier. Och att de i högre grad drabbas av både nätmobbning och utseendehets.

– Det vore inte konstigt om det också bidrar till en ökad stress, utsatthet och minskad aktivering av kroppen, säger Jennie Nobelius. 

Om de sitter klistrade vid mobiltelefonen leder det också till att de får minskad ork och sämre kondition, vilket i sin tur kan göra det svårare att klara idrottsämnet.

– Idrottslärare märker att eleverna orkar mycket mindre än tidigare. Och de har svårare att hålla koncentrationen när de blivit vana vid alla snabba kickar på Tiktok. Dessa telefoner är toxiska, säger Jennie Nobelius.

Hon ser också en post-pandemieffekt, som möjligen har drabbat tjejer i högre grad än killar.

– Många har aldrig hittat tillbaka till de idrottsklubbar där de var aktiva före pandemin. 

Betygspoängen rasar

På Jennie Nobelius egen skola, Göteborgs Högre Samskola, ser hon hur sociala medier påverkar eleverna varje dag. Hon har dock inte märkt några större skillnader mellan tjejer och killar. 

– Men vi måste alla tänka på risken att låta killar ta mer plats än tjejer på lektionerna. Den risken finns absolut där.

Ämnet idrott och hälsa, som fick det namnet i och med nya läroplanen 1994, var länge ett av de få ämnen där killar hade bättre resultat än flickor. För ett tiotal år sedan hade emellertid tjejerna kommit ikapp – för att nu på nytt halka efter. 

Flickornas genomsnittliga betygspoäng i idrott och hälsa har minskat från 14,6 för fem år sedan till 13,9 i år. Under samma tid ökade killarnas betygspoäng från samma siffra, 14,6, till 14,8 i år.

Så rasar flickornas betyg i idrott och hälsa

Källa: Skolverket

LÄS ÄVEN

Forskarna: Vagt ämnesspråk leder till mer idrott än hälsa

Idrottsläraren om övningen som gör alla elever aktiva

Professorns tips: Betrakta rörelseförmåga som kunskap

Tävlingsmoment i idrotten får elever att dra sig undan

Simkravet hopplös uppgift för många idrottslärare