Stora brister i arbetsmiljön för praktisk-estetiska lärare
Bildläraren Terje Adkins sitter i Sveriges Lärares förbundsstyrelse. Bilden till höger är en arkivbild från Ämneslärarens artikel ”Mardrömssynen ingen lärare vill mötas av”.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön för lärare i praktisk-estetiska ämnen uppvisar stora brister. Det framgår i en enkät från Göteborg. Närmare var tredje lärare saknar ”ändamålsenliga lokaler för sitt ämne”.
– Det finns skräckexempel lite överallt, säger bildläraren Terje Adkins.
Terje Adkins, bildlärare och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, tog initiativ till enkäten efter att både han själv och andra fackliga ombud i Göteborg reflekterat över växande arbetsmiljöproblem på senare år.
– Många lärare i praktisk-estetiska ämnen har också hört av sig till oss och berättat om bristfälliga arbetsvillkor. Därför kände vi behov av att ta ett helhetsgrepp. Hur ser det egentligen ut i staden?
Enkäten besvarades av 249 lärare i bild, musik, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt av lärare med NO-laborationer. Svaren kom från skolor i vitt skilda delar av staden, vilket gör dem representativa, menar huvudskyddsombuden.
30 procent svarade att de inte har ”ändamålsenliga lokaler för sitt ämne”. Fler än ni trodde?
– Vi fruktade att det skulle ligga på den nivån, säger Terje Adkins.
Bildsal utan rinnande vatten
Ämnesläraren får ta del av resultaten under en telefonkonferens med ombuden som tillsammans med Terje Adkins genomfört undersökningen, idrottsläraren Sandra Roks, SO-läraren Lennart Hellsborn och hkk-läraren Sandra Löfberg som berättar hur det kan se ut för hennes kollegor:
– Det är inte ovanligt med hkk-salar som har två spisar till 15 elever. Så kan vi inte ha det!
Hur definierar ni ”ändamålsenliga lokaler”? Finns det gråzoner här?
– En bra definition är att utgå från kunskapskraven. Vad behövs för att bedriva undervisning i ämnet?
Terje Adkins ger exempel från enkäten:
– Det finns bildlärare som åtminstone tillfälligt måste undervisa i klassrum utan rinnande vatten.
En annan fråga i enkäten var om lärarna har ”skyddsutrustning, exempelvis hörselskydd?” 38 procent svarade nej. Här finns exempel från både idrottslärare som saknar hörselskydd och slöjdlärare som saknar skyddsglasögon.
En ytterligare fråga gällde om lärarna har ”redskap och utrustning som krävs?” Bara 32 procent instämde helt. Och på frågan om det är ”god ventilation” i lokalerna var det bara en fjärdedel som svarade ja.
”Våra ämnen förlorar i prioritet”
Huvudskyddsombuden understryker att det skiljer sig kraftigt mellan skolorna, på vissa håll är förutsättningarna mycket goda. Deras intryck är att situationen är värst på mellanstadiet. Där finns fler lokaler som är illa utrustade då ledningen gärna vill använda dem till annat sena eftermiddagar och kvällar.
Hur har det blivit så här illa för lärare i praktisk-estetiska ämnen?
– Vi har länge känt att våra ämnen förlorar i prioritet, säger Terje Adkins. Skolorna har tuffa budgetramar och vi får ofta ta smällen.
Sandra Löfberg lägger till en förklaring:
– Det som är gemensamt för praktisk-estetiska ämnen är att dessa ämnesspecifika lokaler är mer kostsamma, både vad gäller utformning och utrustning.
Tror ni att resultaten från Göteborg skulle kunna översättas till landet som helhet?
– Svårt att säga, svarar Terje Adkins. Men våra arbetsmiljöexperter på kansliet för Sveriges Lärare misstänker att så är fallet.
Nästa steg för huvudskyddsombuden i Göteborg är en medlemskväll med berörda lärare. Där kommer man att gå igenom svaren på alla tio enkätfrågor och besluta om vad som ska prioriteras i dialogen med arbetsgivaren.
LÄS ÄVEN
Mardrömssynen ingen slöjdlärare vill mötas av
Starka reaktioner på lärarnas mardrömsbilder
