Många nya slöjdsalar håller inte måttet

Elin Moberg är en av administratörerna för facebookgruppen ”Nationellt centrum för slöjdutbildning”. Andreas Krüger är Sveriges slöjdlärares tillfälliga ordförande.

Att slöjdsalar kan vara slitna och undermåliga är ingen nyhet, men nu larmar slöjdlärare om något annat: Även nybyggda och nyrenoverade salar kan uppvisa stora brister.
– Man vill ofta få in för många elever i för små utrymmen, säger Sveriges slöjdlärares tillfälliga ordförande Andreas Krüger.

LÄS ÄVEN: Stora brister i arbetsmiljön för praktisk-estetiska lärare

Frågan har på senare år blivit het i många sammanhang där slöjdlärare möts, bland annat i Facebookgruppen ”Nationellt centrum för slöjdutbildning”.

Elin Moberg är en av administratörerna för gruppen:

– I vårt forum diskuterar vi saken flera gånger om året. Ofta handlar det om skolor som försöker kombinera både textilslöjd, träslöjd och metallslöjd i en och samma sal. Och ibland ytterligare ämnen.

Det medför en rad olika problem: avstånd mellan maskiner blir för snålt tilltagna vilket kan medföra säkerhetsrisker, det saknas utrymmen för material och elevarbeten, det blir problem med ventilationen, det skapas separata mindre rum där lärare saknar överblick. Bland annat.

– Det är också vanligt att man helt glömmer att skapa förutsättningar för att bedriva metallslöjd, att man inte förberett salen för heta arbeten, säger Elin Moberg.

Varför har det blivit så här tror du?

– En förklaring är att man inte alltid inhämtar synpunkter från oss slöjdlärare, vi som vet vad undervisningen kräver. Vi kommer in för sent i processen och ibland inte alls.

Andreas Krüger ser ytterligare en förklaring:

– Slöjdsalar är dyra, man vill kapa kostnader.

”Salarna en katastrof”

En av de senaste snackisarna i Facebookgruppen är arkitektskisser från ombyggnaden av två slöjdsalar i Lotorps skola i Finspång. I förslaget är salarna små och illa utformade, bland annat är utrymmet runt bandsågen så litet att man i stort sett bara kan såga av en brädstump.

Kommentarerna i gruppen haglade in: ”Bägge salarna en katastrof”, ”Ser jättetrångt ut”, ”Var nyligen på studiebesök i en nybyggd skola, där var salarna lika dåligt planerade som dessa”.

Rektorn Andreas Söderman och kommunens utbildningschef Eva Svensson understryker bägge i mejl till Ämnesläraren att det bara rörde sig om en ”förstadieskiss”. Rektorn är besviken över att ritningarna spreds eftersom ”expertis på området kunde konstatera att de inte skulle fungera”. 

På frågan varför så bristfälliga arkitektritningar togs fram i ett första skede har han inget svar, men slår fast att ”ombyggnationen kommer att bli ändamålsenlig och mycket bättre än de lokaler vi har i dag”.

Hänvisar till budgeten

Eva Svensson betonar att de fackliga företrädarna inte hade några synpunkter och att det inte ingick i uppdraget att skapa ”en fulländad slöjdsal”. Sedan lägger hon till något som slöjdlärare ofta får höra: ”Vi vill skapa goda förutsättningar utifrån den budget vi har.”

Elin Moberg ser ytterligare en förklaring till att huvudmän har möjlighet att snåla när de bygger nya slöjdsalar:

– Förr fanns statliga regler som bestämde att lokalerna skulle se ut på ett visst sätt, i dag är det ganska fritt fram för kommunerna att avgöra det själva. Det är i stort sett bara brandskyddsregler som de strikt måste följa.

Uppmaningen: Lyssna på lärarna

Hon vill betona att det också finns många exempel på väl genomtänkta nybyggen där slöjdlärarna fått mycket att säga till om.

– På min senaste skola till exempel fick jag en fem meter lång diskbänk där åtta elever samtidigt kunde syssla med våttovning. En riktig lyx!

Både hon och Andreas Krüger vill skicka ett budskap till alla skolor, att vara noga med att ta in synpunkter från erfarna slöjdlärare när det är dags att göra om salarna.

– I föreningen talar vi just nu om att vårt utskott om ”lärmiljö och didaktik” skulle kunna jobba ännu mer med att ge slöjdlärare råd och tips inför nybyggen, så att arkitekter och skolledningar verkligen får del av deras expertis, säger Andreas Krüger.

Fyra saker som krävs i en slöjdsal

Slöjdläraren Eva Söderberg, krönikör i Ämnesläraren, listar fyra saker en funktionell slöjdsal måste ha.

  1. Tillräckliga ytor
    Arbetsbänkar och maskiner kräver utrymme. Slöjdsalen är en verkstad, inte ett klassrum. Eleverna sitter inte still under en slöjdlektion utan måste kunna ta sig runt i salen utan att skaderisk förekommer.
  2. Adekvata förvaringsutrymmen
    Material och verktyg måste kunna förvaras i salen, överblickbart och med möjlighet att låsa. Virkesförvaring och liknande skrymmande saker behöver rejäla ytor i nära angränsande rum.
  3. Säkerhet i fokus
    Maskiner ska ha rätt placering, rejäla ytor så att de går att använda ändamålsenligt samt möjliggör att hålla säkerhetsavstånd. Skyddszoner ska vara uppmärkta och processventilation för att hantera spån, rök och textildamm behövs. Läraren måste kunna överblicka hela lokalen.
  4. Förutsättningar för alla material
    Slöjdundervisningen ska kunna bedrivas i metall, textil och trä enligt kurs-planen och det ska inom dessa tre material finnas lika möjligheter till progression i förhållande till stigande ålder.

Läs mer i Eva Söderbergs krönika med rubriken ”Sorgligt när även nybyggda slöjdsalar är undermåliga” 

LÄS ÄVEN

Debatt: Slöjdämnet har reducerats till glorifierat pyssel

Söderberg: Sorgligt när även nybyggda slöjdsalar är undermåliga

Han tar tillbaka slöjden till rötterna

Slöjdlärarens motoriklarm gav nationell debatt