Yttrandefrihet – det här gäller för dig som lärare
Yttrandefrihet Din rätt att yttra dig kritiskt om din arbetsgivare avgörs i stor utsträckning av om du är anställd i privat eller offentlig verksamhet. Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, medan den är mer begränsad för privat anställda.
Enligt grundlagen har alla rätt till yttrandefrihet ”i förhållande till det allmänna”.
– Det innebär bland annat att alla offentligt anställda har rätt att både internt och externt kritisera och framföra åsikter om den egna arbetsgivaren och verksamheten.
Yttrandefriheten begränsas inte av lojalitetsplikten hos offentliga arbetsgivare, säger Sveriges Lärares förbundsjurist Karin Ernfors.
– Arbetsgivaren får dessutom inte motarbeta, förhindra eller avskräcka en medarbetare från att uttala sin åsikt.
Enligt meddelarfriheten får offentligt anställda förse grundlagsskyddade medier med muntliga uppgifter och handlingar. Undantag gäller för uppgifter som omfattas av sekretess.
Ett typiskt fall är uppgifter om enskild hälsa. En lärare får till exempel inte sprida uppgifter om vilka eventuella diagnoser enskilda elever har. Däremot finns det inga hinder för läraren att berätta att elever med en viss diagnos eller problem inte får det stöd som de behöver.
– Arbetsgivaren får inte efterforska vem som har lämnat uppgifter till media och media får inte lämna ut uppgiftslämnare som vill vara anonyma, säger Karin Ernfors.
Till skillnad mot privata skolor omfattas offentliga skolor dessutom av offentlighetsprincipen, vilket bland annat innebär att allmänheten enligt grundlagen har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga.
Vad innebär lojalitetsplikten?
– Den som är offentliganställd ska följa fattade beslut och utföra sitt arbete enligt gällande lagar och regler. Det innebär inte ett förbud att exempelvis föra fram kritiska åsikter så länge man är tydlig med att man inte uttalar sig för arbetsgivarens räkning.
För privatanställda sträcker sig lojalitetsplikten längre. Lojalitetskravet anses öka ju högre upp en person befinner sig i organisationen.
Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, berättar att den som är offentligt anställd även har rätt att kritisera sin arbetsgivare i sociala medier.
Får arbetsgivaren straffa den som är kritisk?
– Nej, inte så länge personen sköter sitt arbete. Ur juridisk synvinkel finns det ingen anledning för offentligt anställda lärare att omfattas av en tystnadskultur. Däremot finns det informella sanktioner och repressalier som kan vara svåra att bevisa, till exempel sämre schema eller svagare löneutveckling.
Privat anställda kan inte åberopa grundlagens yttrandefrihet på samma sätt som offentligt anställda. Inom privat sektor är grundprincipen att det är arbetsgivaren som bestämmer hur stor insynen ska vara.
Samtidigt anses medarbetare ha rätt att i viss mån framföra kritik. Men, den som uttrycker sig på ett sätt som skadar arbetsgivaren riskerar att ha brutit mot lojalitetsplikten vilket kan leda till konsekvenser.
Sedan 2017 gäller meddelarskyddet och efterforskningsförbudet även anställda vid offentligt finansierade privata förskolor och skolor.
– Det innebär bland annat rätt att lämna ut muntliga uppgifter till grundlagsskyddad media. Arbetsgivaren har inte rätt att efterforska vem som gett uppgifterna till media eller utsätta den som har gjort det för repressalier, säger Karin Ernfors.
Får man lämna ut handlingar?
– Nej. Bara muntliga uppgifter. Däremot får man för en journalist läsa upp vad som står i en handling om den inte omfattas av lagstadgad sekretess.
Får en privatanställd lärare kritisera sin arbetsgivare i sociala medier?
– Yttrandefriheten begränsas av lojalitetsplikten och avtal om tystnadsplikt.
Den som yttrar sig i sociala medier om verksamheten hos en privat arbetsgivare måste i princip sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget. Men ett visst mått av yttrandefrihet ska även privatanställda ha rätt till, enligt Europadomstolens tolkning av Europakonventionen.
Arbetsdomstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna ger – enligt de avgöranden som hittills – utrymme för arbetsgivare att agera mot personer som utnyttjat sin yttrandefrihet på ett sätt som urholkar tilliten till att de grundläggande kärnvärdena i en demokrati. Åtgärderna behöver vara proportionerliga och inte gå längre än vad som är nödvändigt.
Dom i Europadomstolen
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna tog i ett alldeles färskt avgörande ställning till ett ärende som berörde yttrandefriheten för en lärare.
- Läraren hade gått med på att avsluta sin anställning i en tysk delstat mot ett avgångsvederlag när det uppdagades att hon varit aktiv i ett högerextremistiskt parti och då bland annat spridit så kallade historierevisionistiska uppgifter. Delstaten förde upp lärarens namn på en lista över personer vars lämpligheten skulle övervägas på nytt om en ny anställning blev aktuell.
- Läraren vände sig till Europadomstolen och menade att det förhållandet att hennes namn förts upp på listan innebar en kränkning av hennes yttrandefrihet. Domstolen uttalade att det för lärare får anses gälla ett särskilt krav på lojalitet med demokratiska kärnvärden.
- Åtgärden att föra upp lärarens namn på listan var beaktat samtliga omständigheter i fallet proportionerlig och innebar inte en kränkning av lärarens yttrandefrihet.
LÄS ÄVEN
Granskning: Lärare vågar inte vara öppet kritiska
Facket: Så stoppar vi tystnadskulturen
Många lärare skräms av lojalitetsplikten
Misshandlad av elev – ledningen krävde att hon höll tyst
Lärare på friskolan: ”Många är rädda för att berätta att de är med i facket”
