Anna Ekström: ”Jag hade visat Hebdo-bilderna”

Mordet på den franska läraren Samuel Paty, har orsakat diskussion och debatt även här i Sverige. Kan det hända här? Och hur påverkar en eventuell rädsla för hot och våld svenska lärares undervisning?

Diskussionen kring de specifika bilderna från den franska satirtidskriften Charlie Hebdo, har gått het. Läraren.se lät utbildningsminister Anna Ekström(S) svara på frågan:

Om du vore lärare, skulle du kunna visa Charlie Hebdo-bilderna?

– Ja.

Varför?

– Om jag bedömde att det vore relevant för undervisningen, så skulle jag göra det. Att en lärare känner sig trygg i att göra sitt jobb är fullständigt centralt, och en lärare som undervisar om yttrandefrihet ska känna samhällets och skolledningens stöd i ryggen. En lärare som känner sig otrygg i sin yrkesutövning ska vända sig till sin arbetsgivare och ska där få det stöd som hen behöver.

Mordet på den franske läraren har satt fokus på frågan om hur lärare kan undervisa i kontroversiella frågor.

– Att undervisa om yttrandefrihet och religion är inte enkelt. Debatten i samhället visar att det här är svåra frågor för vuxna – och det är förstås ännu svårare att förmedla detta på ett pedagogiskt och bra sätt till skolbarn. Men det är viktiga frågor, och ett ansvar som lärarna har, och de ska veta att de har mitt och samhällets fulla stöd för att axla det ansvaret, säger Anna Ekström. 

Påverkat lärare i hela världen

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, konstaterar att mordet på läraren i Frankrike har startat en svallvåg av känslor och diskussioner:

– Händelsen har såklart påverkat lärarkåren i hela världen – men också i Sverige. Lärare känner en bestörtning och sorg över det som inträffat men också en beslutsamhet över hur viktigt det är att vi lärare både undervisar om men också står upp för de demokratiska och mänskliga fri- och rättigheterna, säger hon.

Hon hoppas att efterdyningarna av debatten kring mordet inte landar i ett ifrågasättande ifall lärare ska våga undervisa om yttrandefrihet och visa bilder som kan upplevas provocerande.

– Jag hoppas verkligen att det inte blir konsekvensen utan att vi snarare tittar på vad det är som krävs för att vi ska kunna bygga tillitsfulla relationer med eleverna för att på riktigt kunna ta det här ansvaret. För det råder ingen tvekan om att vi lärare har ett stort samhälleligt och demokratiskt ansvar och det skär genom alla ämnen.

Men det krävs då, konstaterar hon, att lärare får förutsättningar för att kunna planera sitt arbete så att undervisningen har tydliga syften och att lärarna också har tid att följa upp sina lektioner och ta hand om reaktioner och frågeställningar som väcks bland eleverna.

– Det finns ju inget självändamål att som lärare gå in och provocera en klass eller grupper av elever i en klass utan det har alltid ett pedagogiskt syfte som ska leda till lärande, säger Johanna Jaara Åstrand

Hon säger att nyexaminerade lärare också måste få tillgång till mentorer för att få del av deras erfarenhet och kompetens så de kan känna sig trygga i att undervisa om svåra ämnen, men där finns det brister i dag, enligt en undersökning som Lärarförbundet gjort.

Här kan ni läsa om hur svenska lärare i religionskunskap resonerar.

LÄS OCKSÅ:

Franske läraren: ”Mordet kommer inte förändra hur jag jobbar”

Experten: Så hanterar du kontroversiella åsikter i klassrummet

Kvarsittning: ”Jag blev mordhotad av en elev”