Nya yrkesprogram: Så ska fler elever klara gymnasiet

En treårig utbildning – men med betydligt mindre av matte, svenska och andra teoretiska ämnen. Så ska de nya yrkesprogrammen på gymnasiet se ut, enligt ett förslag som på onsdagen lämnas till regeringen.

– Med det här förslaget är vi övertygade om att det är många fler elever som klarar sig i gymnasieskolan än i dag, säger utredaren Joanna Giota vid en pressträff.

Bakgrunden är dels det stora behovet av yrkesutbildade i många branscher, dels den stora andelen tonåringar som lämnar grundskolan utan att vara behörig till något nationellt program i gymnasiet. I våras var det 16 procent, eller 20 000 elever, som därför var hänvisade till ett introduktionsprogram.

Utbildningsminister Johan Pehrson påpekar att en gymnasieutbildning, och chans till jobb, ger ett skydd mot att hamna i utanförskap.

– Ju fler som säkrar sin framtid med en studentmössa i handen, på huvudet eller senare i garderoben, desto färre rekryter blir det för gängen, säger han vid pressträffen.

Facket: Krävs reglering och resurser

Sveriges Lärare välkomnar initiativet men betonar att om reformen ska vara framgångsrik krävs det långsiktig finansiering och stöd för både lärare och elever.

– Att skapa nya yrkesprogram för elever som inte är behöriga till dagens yrkesprogram är ett viktigt steg mot ett mer inkluderande skolsystem. Det handlar om att ge fler unga chansen att skaffa sig en utbildning och en framtid i arbetslivet, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.

Enligt Sveriges Lärare måste grundorsakerna till att många elever inte når gymnasiebehörighet åtgärdas.

– Det handlar om underfinansiering, bristen på stöd till elever, och ett betygssystem som skapar hinder snarare än möjligheter.

– För att dessa nya program ska lyckas behöver de nationell reglering och tillräckliga resurser. Lärare måste få rätt förutsättningar för att möta elevernas behov, och eleverna måste få tillgång till stöd som hjälper dem att nå sina mål, säger Anna Olskog.

Mindre stränga krav

Problemet med introduktionsprogrammen för de obehöriga är att de inte lyckas slussa eleverna vidare på det sätt som det är tänkt. Endast en av fem elever går vidare till ett nationellt program och tar examen, förklarade Joanna Giota.

Utredningen föreslår därför en ny variant av yrkesprogram, med mindre stränga behörighetskrav. Eleverna behöver bara ha godkända betyg i tre ämnen, utan specifika krav på vilka.

Eleverna ska läsa lika mycket yrkesämnen som på de nuvarande yrkesprogrammen, men betydligt mindre matematik, svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen. Studietiden ska vara tre år.

Yrkesprov som gymnasiearbete

Enligt förslaget tillkommer också ett nytt yrkesprov, som ska vara likvärdigt med ett gymnasiearbete.

– Innehållet i gymnasiearbetet är förhandlat med branscherna, och det är för att kunna fånga in de yrkeskunskaper som man behöver ha med sig för att klara ett yrke, säger Joanna Giota.

Ni ser ingen risk för att de som gått den mer kortfattade utbildningen blir ett b-lag i konkurrensen om jobb?

– Vi försöker utrusta den gruppen med så mycket yrkeskunskaper som möjligt. Vi vet att det råder stor brist på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Så ju fler som utrustas med yrkesutbildning, desto fler kommer att bli anställningsbara, säger Giota.