Etiska rådets svar på lagen om angiveri: Civil olydnad
Den föreslagna informationsplikten skulle krocka både med Barnkonventionen och flera av läraryrkets grundläggande yrkesetiska principer, enligt Lärarnas yrkesetiska råd.
Yrkesetik
Regeringen går vidare med förslaget att tvinga lärare att anmäla papperslösa. Men en sådan lag bör lärarna inte följa, då den skulle stå i direkt konflikt med flera andra professionella förpliktelser. Det slår Lärarnas yrkesetiska råd fast.
– Lärare kan aldrig bli verktyg för att verkställa politik inom andra områden än utbildning, säger ordförande Jesper Rehn.
Trots kritik från en rad företrädare för kommuner, regioner och myndigheter, fackliga organisationer och anställda inom vård, skola och omsorg backar inte regeringen. Ett förslag om att tvinga lärare, vårdpersonal och socialarbetare att anmäla papperslösa ska fram.
Maria Malmer Stenergard (M)
En utredning tillsätts "inom kort", enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
– Det finns målkonflikter och jag förstår att det finns yrkesgrupper som tycker att det strider mot etik, säger hon till TT och tillägger:
– Men jag vill betona hur oerhört viktigt det är att vi har ett offentligt Sverige som drar åt samma håll, där alla bidrar till att vi så långt möjligt verkställer meddelade beslut och domar.
Det handlar enligt ministern om att de resurser som finns ska gå till de som har skyddsskäl, inte personer som har fått avslag på sin asylansökan eller utan legal grund vistas i landet.
Lärares plikt är att skydda eleverna
Lärarnas yrkesetiska råd menar att lärare måste undantas från en eventuell lagstiftning, och att den enda rimliga responsen för lärare som ombeds följa en sådan lag är att låta bli.
I grunden handlar det om att en informationsplikt skulle krocka både med Barnkonventionen och med flera av läraryrkets grundläggande yrkesetiska principer, vars inledande avsnitt har rubriken ”Eleven alltid i centrum”.
Jesper Rehn.
– Vi är förbundna att skydda eleverna mot skada och trakasserier, ha en förtroendefull relation med dem och deras vårdnadshavare och vi ska inte sprida information vidare om det inte är för elevens bästa. Det blir svårt att kombinera med en informationsplikt, säger det yrkesetiska rådets ordförande Jesper Rehn.
I en ny text på etiska rådets webbplats kan man läsa följande:
”Om förslaget skulle bli verklighet kan det leda till så allvarliga yrkesetiska problem för lärare att vår slutsats blir att en sådan situation sannolikt skulle innebära att civil olydnad blir den enda rimliga utvägen.”
Vilken rätt har ni att ställa er över lagen?
– Det är inte konstigare än att läkare har sin yrkesetik som säger att de inte kan sluta bota, lindra och trösta. Lärare kan aldrig bli verktyg för att verkställa politik inom andra områden än utbildning. Det ligger utanför vår profession, säger Jesper Rehn.
Inget politiskt ställningstagande
Han är noga med att påpeka att rådets rekommendation inte handlar om ett politiskt ställningstagande.
– Vi tar inte ställning i migrationspolitiken för vi har inte med den att göra. Och just därför vill vi inte heller att det ska tillskrivas oss uppgifter från det politikområdet, säger han och fortsätter:
– På sina håll börjar det skapas grupperingar inom lärarkåren där man ser olika på konsekvenserna av en sådan här lag, men ofta ur ett politiskt perspektiv. Så det blir en splittring i lärarkåren i en fråga som inte berör undervisning. Då är det vår uppgift att lyfta in yrkesetiken i den diskussionen, säger Jesper Rehn.
Han menar också att en lagstiftning som kräver att lärare ska anmäla sina elever riskerar att påverka allmänhetens syn på lärarkåren.
– Vi är bekymrade för hur vi skulle betraktas. Det finns en stor risk att ganska många medborgare skulle tappa sitt förtroende för oss som yrkeskår. Vi behöver stärkas som kår, inte tvärtom, säger han.
Undantag ska utredas
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard säger att utredaren ska få i uppdrag att överväga om det behövs undantag.
– Vi är överens mellan Tidöpartierna att vi ska utreda om det finns situationer som skulle strida mot ömmande värden, såsom i vården till exempel, säger Malmer Stenergard.
Det blir en ganska omfattande uppgift att undersöka undantag, enligt henne och hon vill inte ge sig in i vad det skulle kunna handla om. Men hon säger ändå att det skulle kunna vara i lägen med livsupphållande vård.
Men inte för det bredare "vård som inte kan anstå".
Hon vill inte resonera i frågan om det skulle finnas skäl för undantag i skolan.
Yrkesetiken sätts i främsta rummet
Det primära budskapet från Lärarnas yrkesetiska råd är att regeringen måste se till att lärare, om lagen blir verklighet, omfattas av undantag. I annat fall är budskapet till kollegorna i lärarkåren: Gör det inte.
– I det läget säger vi att man sätter yrkesetiken främst. Lärare arbetar med och ansvarar för elevers utbildning och fostran, inget annat, säger Jesper Rehn.
Utdrag ur Lärarnas yrkesetik
Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning:
- Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier.
- Vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa.
- Påtala och engagera sig mot sådana utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna.
- Påtala fel, komma med konstruktiv kritik och i yttersta fall genom aktivt handlande ingripa mot sådant som strider mot den människo- och kunskapssyn som lärares yrkesetik vilar på.
- Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer.
Lärarnas Yrkesetiska Råd består av fyra yrkesverksamma lärare och två forskare med lärarbakgrund. Rådet grundades 2007 av dåvarande Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gemensamt. Läs mer på Lararesyrkesetik.se.