Skolor har fått 300 miljoner i bidrag för papperslösa
Nära 300 miljoner kronor har betalats ut till skolor i bidrag för papperslösa barn.
Yrkesetik
Sedan 2019 har staten betalat ut nära 300 miljoner kronor till skolor genom Statsbidraget för papperslösa barn.
Samtidigt väntar lärare på besked om de ska tvingas informera om elever som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.
I slutet av november landar regeringens omdebatterade utredning om informationsplikt – som handlar om att offentliganställda ska informera polis och migrationsmyndigheter om elever som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.
Samtidigt blir statsbidraget för papperslösa barn kvar. Signaler som är motstridiga.
David Gustafsson.
– Jag tycker att det är positivt att dessa barn går i skolan, det motverkar parallellsamhällen och låter eleverna bli del av samhället, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.
Nio miljoner till Skellefteå
Kommuner som tar emot elever som vistas i Sverige har rätt att söka bidrag från staten för barnets skolkostnader.
Varje år sätter staten av 50 miljoner kronor som kommunala huvudmän kan söka.
Sedan 2019 har 299 882 919 00 kronor delats ut. Främst till storstäderna, men en av de stora bidragstagarna är Skellefteå.
Mikael Johansson.
Under de senast fem åren har kommunen tagit emot 9,4 miljoner för elever som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd.
– Politikerna i de båda skolnämnderna samt den övergripande personalnämnden har beslutat att lärare som väljer att inte rapportera elever ändå kommer ha fortsatt förtroende från arbetsgivaren, säger Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå.
Krockar med lagen
Så kallade papperslösa elever har rätt till utbildning, genom skollagen och genom Barnkonventionen.
En lag om informationsplikt riskerar alltså att krocka mot existerande lagstiftning.
– Varje lärare måste ta ställning till hur man ska tolka lagen. När de står emot varandra måste man ta ställning. Vilken ska jag följa? säger Maria Refors-Legge, doktor i skoljuridik.
Maria Refors-Legge.
Hon ser att det kommer att krävas beslut i domstol för att klargöra om det är skollagen och Barnkonventionen, eller lagförslaget om informationsplikt som har störst tyngd.
– Det är en normkonflikt. Om det är tanken att den nya lagen är något annat än symbolik, behöver domstolen pröva om den ska ha företräde eller inte, säger Maria Refors Legge.
Bidraget blir kvar
Skolminister Lotta Edholm (L) vill inte uttala sig om bidraget, eller föregripa utredningen, som väntas i slutet av november.
Skolverket säger dock att bidraget blir kvar. Det nämns heller inte i budgetpropositionen för 2025.
Bidraget är konstruerat så att Skolverket inte kan se vart pengarna går exakt, för att skydda elevernas identitet.
LÄS MER:
Migrationsministern: ”Inte fråga om gränsvakter”
Sveriges Lärare: Vi stöttar dem som vägrar ange elever
Facken enade i protest: ”Vi är inga gränspoliser”
