”Vill ni verkligen ha bibliotek i skolan?”

Just nu publiceras platsannonser som får hela biblioteksvärlden att reagera – inte med glädje, utan förskräckelse.

I en annons söker man en ensam bibliotekarie för att täcka tre rektorsområden, från förskoleklass till årskurs 9, med totalt över 2000 elever. Det handlar om över 60 klasser att nå på ett läsår. På pappret är det en heltidstjänst, men verkligheten visar något annat: i bästa fall hinner varje klass träffa bibliotekarien en gång per termin. Det är långt ifrån tillräckligt för att skapa en levande läskultur.

”Går in i väggen”

Och det är innan man ens räknar in allt annat som ingår i uppdraget: planering, samverkan med pedagoger, urval och skötsel av bokbestånd, digitala verktyg, administration – och ibland till och med vikariat för frånvarande kollegor. Det är ett uppdrag som inte går att genomföra utan att misslyckas – och gå in i väggen.

Vi kan förfasas över enskilda exempel, men frågan är: vad händer när detta blir den nya normen? När undermåliga förutsättningar blir standard? Det är dags att vi börjar tala klarspråk om hur vi ser på skolbibliotek – och på bibliotekarier som yrkesgrupp.

Det skulle vara otänkbart att anställa en skolkurator för 2000 grundskoleelever, eller en matematiklärare som ska hinna med tre rektorsområden. Men så länge det handlar om bibliotekarier tycks sådana lösningar gå igenom. Varför?

”Inte på allvar”

Problemet ligger inte bara i annonserna. I intervjusituationer hör vi rektorer säga: "Ja, nu säger regeringen att lagen ska vara så här…", som om det vore ett besvärligt krav som man måste förhålla sig till – men inte tänker ta på allvar.

Det signalerar något obehagligt: att vår profession inte respekteras, att vår kompetens missförstås, att vårt uppdrag reduceras till ett formkrav.

I bibliotekariekretsar reagerar vi. Vi diskuterar dessa annonser öppet. Vi synliggör orimligheterna. Vi säger ifrån. Och vi säger detta: vill du anställa någon med kompetens, visa respekt. Vi är inte här för att rädda ert rykte - vi är här för elevernas läsförmåga!

”Inte glada bokälskare”

Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare. Vi har en treårig akademisk utbildning – lika lång som många lärarutbildningar – men med inriktning på informationsvetenskap. Vi är experter på informationskunskap, källkritik, digital litteracitet och läsfrämjande metoder. Det är inte kunskap som kan ersättas av någon som “bara gillar att läsa” eller behöver ta det lugnt efter en sjukskrivning.

Sedan 2025 är det lagstadgat att skolbibliotek inte bara ska finnas – de ska vara bemannade med utbildad personal och vara en del av skolans pedagogiska arbete. Det går inte att uppfylla den lagen med illusioner.

Skolbibliotek ingen lyx

Det håller inte att säga “vi har klarat oss utan bibliotekarie hittills” samtidigt som larmrapporterna om elevernas svaga läsförmåga duggar tätt. Skolledare har ett ansvar – inte bara för att lagen följs, utan för att skolans läsfrämjande arbete fungerar i praktiken.

Läsning på riktigt

Så till dig som är rektor eller skolledare: se över din annons. Vad är det du faktiskt begär? Skulle du ställa samma krav på en kurator, specialpedagog eller ämneslärare? Och hur mycket närvaro krävs egentligen för att ett arbete ska vara läsfrämjande – på riktigt?

Det positiva är att det faktiskt går att bygga skolbiblioteksverksamhet även när resurserna är begränsade. Med tydliga prioriteringar, rätt förväntningar och förankring i det pedagogiska arbetet kan en bibliotekarie göra stor skillnad – på riktigt. Det handlar inte om att göra allt, utan att göra det viktigaste med kvalitet. När rektor, lärare och bibliotekarie samarbetar med ett gemensamt mål, finns stora möjligheter att lyckas.

Ett välfungerande skolbibliotek är ingen lyx. Det är en nödvändig investering i elevernas framtid – och en möjlighet du inte har råd att missa.

Magdalena Ivarsson, Biblioteksutvecklare, Lärande i Sverige AB
Sten Ivarsson, Mediatekssamordnare, Trelleborgs Kommun

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

LÄS ÄVEN:

Nästa steg mot bemannade skolbibliotek: Ny lag

Regeringen satsar på bemannade skolbibliotek

Debatt: Satsningen riskerar bli en tummetott

Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen