”Vi måste släppa lärar-egot och lita på eleverna!”

Isabelle Jersby reflekterar jag över lärarens roll i klassrummet och hur man kan hitta balansen mellan yttre och inre motivation hos eleverna.

Det sägs ofta att undervisning ska vara kul och engagerande, men vad händer när vi som lärare inte kan möta dessa förväntningar? Är det rimligt att varje lektion ska vara som en teaterföreställning? Det är frågor som läraren Izabelle Jersby ställer sig i den här debattartikeln.

"Men jag vill inte, det är inte kul!"

Den meningen hörs ibland väldigt ofta, och varje gång känns det som en nedslående påminnelse om misslyckande i lärandet. Jag som hade planerat en perfekt lektion… Jag minns så väl min första lektion: jag hade skrivit ett minutschema och ett manus i stil med Dramaten. Inget kunde gå fel! Jag hade planerat bättre än Gud under sina sju skapelse dagar. Jag hade stora planer; jag skulle lära tonåringar om demokrati och dess vagga i Grekland. Det krävdes stordåd!

”Det är tråkigt, varför kan vi inte bara läsa om Hitler istället?”

”Allt är inte kul, du får lyssna nu.

Ska allt verkligen vara kul? Kännas? Lämna spår? En del av mig tänker att det måste vara utmattande att gå på 17 teaterföreställningar varje dag, där olika lärare står på scenen och ger allt i sina nya Birkenstock.

Kanske finns svaret i inre och yttre motivation. Det är ofta svårt att vara lärare eftersom vi arbetar med yttre motivation, där summativa bedömningar dominerar. Så här är systemet uppbyggt, och politikerna tynger oss med extra administrativ börda. Implementeringen av matriser kan vara lärandets största fiende.

Yttre och inre motivation – en ständig kamp

Jag säger inte att allt ska vara kul – där har eleverna fel. Vårt mål är att förbereda dem för verkligheten, en verklighet som både eleven och människan bidrar till att skapa. Om vi fortsätter att stå på våra nu utnötta Birkenstock på Dramaten-scenen och håller allt för oss själva blir det både ensamt och tungt. Vi måste bjuda in eleverna på vår scen och låta dem växa. Att skapa själva! Vi måste gå från DET-kunskap till DU-kunskap. Istället för att bara läsa om demokrati, låt dem bli demokrati. Låt dem känna hur det är att vinna ett fiktivt val eller att förlora. Låt den inre motivationen blomstra och lägg vårt eget lärar-ego åt sidan.

Lita på eleverna

Jag tror att här ligger roten till problemet. Om vi ger utrymme åt eleverna, kommer det inte att bli kaos – tvärtom! När vi vågar lita på eleverna kommer de att växa och bli människor vi själva skulle vilja ha som kollegor en dag.

Izabelle Jersby, legitimerad SO lärare Kungsbacka kommun

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Maria Wiman: Finlands skolsystem borde bli vårt

”Betyget F är ett brott mot Barnkonventionen”