”Varumärket viktigare än verklig ordning”
Rickard Öhman anser inte att regeringens utredning om trygghet och studiero tar itu med det verkliga problemet – i stället riskerar pressen på lärare och rektorer att öka.
Vi lärare debatt Happy Hilmarsdottir Arenvalls förslag för trygghet och studiero i skolan riskerar att bli ett slag i luften, skriver läraren Rickard Öhman.
När den nya statliga utredningen om trygghet och studiero i skolan presenterades, var förväntningarna höga. Lärare och rektorer har länge efterfrågat tydligare verktyg för att hantera eskalerande ordningsproblem.
Men istället för verklig förändring har vi fått en vässning av gamla redskap – redskap som redan är otillräckliga och som lärare och rektorer i praktiken ofta är bakbundna från att använda.
”Inte ett ord om marknadsskolan”
Elefanten i rummet, den marknadsstyrda skolan, nämns inte.
Utredningen bortser från det faktum att elever i dagens skolsystem är kunder och att konkurrensen om elevernas skolpeng skapar incitament för skolor att hålla sig väl med föräldrar, snarare än att upprätthålla ordning.
Det som krävs är ett systemskifte, men regeringen verkar nöjasig med små ändringar i föråldrade lagparagrafer. De slipar kniven och hoppas att det ska räcka – men den som tar med en kniv till en eldstrid har redan förlorat.
Ordningsproblem har alltid funnits i skolan, men sedan 90-talets reformer har situationen eskalerat. Frågan man måste ställa sig är: varför?
”Upprepar gamla lösningar”
Innan problemen urartade fungerade skolan annorlunda. Stökiga elever kunde omplaceras till mindre undervisningsgrupper, där de fick rätt stöd utan att störa resten av klassen. Möjligheten att byta skola var mer begränsad, vilket innebar att skolor kunde hantera disciplinära frågor utan att oroa sig för att förlora elever. När elever förvandlades till kunder med skolpengen som påtryckningsmedel, försvann också möjligheten att hantera ordningsproblem på ett effektivt sätt.
Så, vad innebär egentligen utredningens förslag? Utredningen försöker framstå som en nystart, men i själva verket är det bara en upprepning av gamla lösningar som redan visat sig fungera dåligt.
Kanske kommer förslagen att göra en marginell skillnad på skolor där disciplin redan efterlevs. Stökiga elever ska kunna stängas av längre och oftare, akutskolor på entreprenad införs, och ”konsekvenstrappa” byts ut mot ”konsekvensplan” – som om problemet låg i ordvalet snarare än i själva systemet. Samtidigt riktas ansvaret nedåt i hierarkin.
Utredningen förväntar sig att lärare och rektorer ska lösa problemen genom bättre ledarskap, medan de verkliga makthavarna – skolornas huvudmän och politiker – slipper stå till svars.
”Underminerar professionen”
Samtidigt är rektorerna bakbundna av huvudmannens ekonomiska prioriteringar och varumärkesintresse. Ett förslag från utredningen är att det lagliga ansvaret för trygghet och studiero ska flyttas från huvudman till rektor. I praktiken riskerar detta att ytterligare underminera lärarprofessionen.
I dagens skola straffas lärare som upprätthåller disciplin. Den som konsekvent ingriper riskerar att ogillas av eleverna – och kunden har alltid rätt.
Dokumentationskrav föreslås tas bort, men återigen blundar utredningen för skolans maktförhållanden.
De verkliga makthavarna slipper stå till svars
Föräldrar kommer inte att acceptera vad de uppfattar som godtyckliga utvisningar, avstängningar eller omplaceringar av deras barn. I praktiken kommer de att kräva dokumentation – och även när den finns, väljer många hellre att byta skola än att låta deras barn disciplineras. Förslagen blir därmed inget annat än slag i luften.
”Kräver andra verktyg”
Sveriges Lärare bör framöver vara försiktiga med att berömma regeringens satsning på ökad regelstyrning innan vi ser effekten.
Flera avgörande utredningar väntar, men frågan är om även de kommer att blunda för den verkliga grundorsaken – den marknadsstyrda skolan.
Om regeringen insisterar på att behålla marknadsskolan, krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem. I dagens urartade situation förtjänar Sveriges lärare och elever mer än enbart paragrafändringar och ett ledarskap som slår nedåt.
Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Förslaget: Tuffare tag mot stökiga och våldsamma elever
