Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”
Patrik Andersson saknar lärarna i utredningsarbetet för det nya betygssystemet som snart presenteras.
Vi lärare debatt ”Kommer utredningens förslag att påverka betygsinflationen i rätt riktning? Ja förmodligen. Kommer utredningens förslag medföra negativa sidoeffekter? Med stor sannolikhet ja. Finns det alternativa vägar att gå? I allra högsta grad”. Läraren Patrik Andersson förbereder sig inför betygsutredningens slutpresentation.
Betygen i skolan har aldrig varit och kommer aldrig att kunna bli helt rättvisa och oproblematiska.
Betygsinflation torde vara ett begrepp de flesta svenskar är bekanta med vid det här laget och utredningen får främst ses som ett försök att komma till rätta med detta missförhållande.
Kommer utredningens förslag att påverka betygsinflationen i rätt riktning? Ja förmodligen. Kommer utredningens förslag medföra negativa sidoeffekter? Med stor sannolikhet ja. Finns det alternativa vägar att gå? I allra högsta grad.
”Teknokratisk lösning”
Utredningen har landat i en rent teknokratisk och enögd lösning baserad på de kamerala värden som varit statsreligion i Sverige sedan slutet av 80-talet.
Det är uppenbart att ekonomiska experter som förstår den ideala marknaden, trots ett uruselt facit de senaste 30 åren, har haft tolkningsföreträde före lärare, pedagogiska forskare eller andra som förstår skolans verksamhet.
Magnus Henreksen visar dessutom både okunskap och brist på insikt i skolans värld när han i DN påstår att lärare har ensam makt över betygen och att en rektor som ser att någonting inte verkar stå rätt till inte kan göra någonting åt saken.
Så ser det ut på pappret, men den krassa verkligen är sedan länge (och dessutom välkänd) att lärare pressas av både föräldrar och rektorer att sätta högre betyg än de egentligen anser motiverat.
”Andra vägar mot målet”
Problemet är kombinationen av marknadsskola, otydliga läroplaner och ”high-stakes”- betyg. Alternativa vägar hade varit reglering av marknadsskolan, tydligare läroplaner eller att betygen inte längre ska vara urvalsinstrument för högre utbildning.
Finns det anledning att kritisera lärarkåren för att betygen skenat iväg? Ja delvis.
Det finns gott om forskning som visar att elevers personliga egenskaper kan spela in i bedömningen och betygssättningen, lärare bedömer elever utifrån de förutsättningar och det elevunderlag som finns på skolan där läraren arbetar vilket resulterar i att lärare på olika skolor har olika standard.
Lärare kan ha olika kunskapssyn där vissa mäter mot förutbestämda objektiva mål och andra bedömer utifrån hur mycket eleven har ansträngt sig eller elevens personliga kunskapsutveckling.
Att vi hamnat här kan dock tillskrivas kommunaliseringen av skolan, otydliga läroplaner, en undermålig lärarutbildning och mål- och resultatstyrningens införande där politiker destruerade det kvalitetsstödjande regelverk som garanterade en god och likvärdig utbildning för alla barn.
Slopar F
Det mest positiva utredningen kommit fram till är att F-betyget bör försvinna, någonting som efterfrågats länge.
Med tanke på den extrema betygsinflationen kommer de nationella proven spela en roll för att få ner glädjebetygen och öka likvärdigheten.
Det är dock problematiskt med ensidigt fokus på det enkla och mätbara. Dessutom tenderar den här typen av riktlinjer att gå till överdrift.
Mer uppfriskande att ta bort betygen
När man införde de så kallade kärnämnena höjdes röster att skolan höll på att bli en treämnesskola när dessa började tränga ut annan verksamhet.
När man införde ett målrelaterat system med ett underkänt betyg ställde skolan om sig så att all lärarnas energi lades på att se till att alla elever når E, de studiemotiverade och begåvade eleverna som fått mycket av lärarnas uppmärksamhet innan reformen fick helt enkelt klara sig själva.
”Övertro på betyg”
Det finns dessutom en stark övertro på prov och betyg både när det gäller motiverande incitament för elever, hur mycket av elevens kunskaper som kommer fram vid provtillfället samt hur tillförlitliga slutsatser som egentligen går att dras av att titta på en elevs betyg.
För att komma till rätta med skolan behövs ett helt batteri av åtgärder men här väljer man en väldigt försiktig lösning inriktad mot endast ett av många problem i skolan.
Det hade helt klart varit åtminstone mer uppfriskande om man exempelvis föreslagit att ta bort betygen helt.
Patrik Andersson, musiklärare/läromedelsförfattare, Tyresö
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
