”Vad är problemet med skolan? Fråga en lärare!”

En lärare och en elev läser i en bok.
Foto: AdobeStock

Allt färre elever lär sig räkna, skriva och läsa, skriver artikelförfattaren Maria Lindgren. (Genrebild)

Läraren Maria Lindgren har fått nog av att alla har åsikter om hur kunskapsraset ska lösas, men ingen frågar lärarna. ”Det är inte rymdforskning”, skriver hon.

Jag har varit lärare i åk 1-3 i snart 15 år, jag har sett hur min och elevernas arbetssituation blir allt sämre, och hur allt färre elever kan läsa-skriva-räkna i åk 3.

Det är inte rymdforskning:

1) Max 18-22 elever/klass, en lärare en extra personal i klassen hela dagen i årskurs ett.

2) Rekrytera personal i förskola/skola som själva kan tala/läsa/skriva svenska.

3) Ge alla elever som av klassläraren bedöms behöva stöd tid med speciallärare. 

4) Se till att lärarna får det material de behöver för att bedriva sin undervisning. Inte "köpstopp" från terminsstart.

5) Separera fritids från skolan och ha fritidsverksamheten utanför skolan. 

6) Inför 2-3 lärarsystem med utbildade lärare som samarbetar två per klass om klasserna ska vara så stora som idag.

7) Låt lärarna styra undervisningens ramar och behov.

8) Avskaffa all kringpersonal som inte arbetar med elever i klass.

Jag arbetar årskurs 2 som jag följt sedan start. Det är mellan 25-30 elever, varierar. Jag är ensam vuxen i klassen förutom en samverkare ca två timmar i veckan, i bästa fall.

På en arbetsvecka är samverkan schemalagd cirka 6 timmar i veckan i halvklass, men jag har noterat att det är max cirka två timmar i veckan, som sagt.

De har fritidsverksamhet på morgonen före 8 och från 13.30 till ca 17. Övrig tid har de möten, planeringstid, ställtid, rastvakt.

7 procent av klassen har svenska som modersmål. Vet inte hur många av personalen som kan korrekt svenska.

30 procent av klassen har misstänkt NPF-diagnos och språkstörning konstaterat av logoped.

Jag är ensam vuxen i klassen

Jag har upprepade gånger varit tydlig med ledning, elevhälsa och all annan personal att de enda elever som kan ta till sig utbildning i klassen är de som klarar sig själva. All undervisning sker i helklass. Skolan ligger i ett utpräglat socioekonomiskt utsatt område. Ingen i klassen får speclärarhjälp.

Jsg hörde att min rektor skulle ha talat med grundskolechefen om att skolan behöver anställa en till pedagogisk personal och fick konstaterat att "det har du inte råd med".

Hur det kommer sig att journalister och politiker vägrar fråga en lärare (som arbetar i utsatta områden) om vad de behöver för att fler elever ska gå stolta ur skolans lågstadium? Alla skulle kunna svara!

Eleverna behöver mer tid med lärare i mindre grupper, de behöver få speciallärarstöd om klassläraren anser det. 

Det handlar inte om att ändra styrdokument eller lärarutbildningen.

Maria Lindgren, lågstadielärare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

PÅ DJUPET – Elever saknar tillräckliga förkunskaper