”Undervisning är en fråga om teknik – också”

”Femton år in i min lärargärning känner jag ofta att jag står i korselden mellan akademikerna på universitetet och politikerna” skriver ämnesläraren Edith Marelli.

Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare – inte enbart doktorer på universiteten och tjänstemän på utbildningsdepartementet. Det skriver ämnesläraren Edith Marelli.

Igår 15:12

Debatten om lärarutbildningen har stormat kraftigt de senaste veckorna. Högt och lågt har blandats, inte bara på debattsidor utan även på ”the app formerly known as Twitter” och i diverse Facebookgrupper.

Om det var något min egen lärarutbildning lärde mig var det alla miljontals sätt en lärare kunde göra fel. Tala för mycket, vara för otydlig, dela ut uppgifter på fel sätt, använda fel ord när man talar om grammatik – eller tala om grammatik över huvud taget. Låta elever välja böcker själva – inte låta elever välja böcker själva. Ge för mycket taltid till pojkar, ta flickors parti, vara för auktoritär, ha läxförhör, betygsätta eller ens rätta elevuppgifter, och så vidare i all oändlighet.

Mitt första år efter examen tillbringade jag i ett snarast förlamat tillstånd av att vad jag än kom på att göra skulle det kunna kritiseras på något sätt. Och fortfarande femton år in i min lärargärning känner jag ofta att jag står i korselden mellan akademikerna på universitetet och politikerna hela vägen från riksdagen ner till utbildningsförvaltningen.

Nästan ingen litar på oss lärare

Även i debatten om lärarutbildningen talas det över huvudet på lärare. Vår professionalism ”undermineras” av att lägga en någon litet ökad tyngdvikt vid ”evidensbaserade metoder” - det vill säga sådant som har visat sig funka i vissa sammanhang till vissa ändamål i vissa klassrum.

Vilken professionalism undrar jag, när nästan ingen litar på att vi kan tänka och fatta rationella beslut av oss själva? Och om lärare intresserar sig för evidensbaserade metoder tyder det inte bara på att vi inte vet vårt eget bästa, det är tecken på att vi är förledda av politiska intressen, ja, med rent av ”totalitära anspråk” till och med!

Undervisning är en stökig verksamhet – och då menar jag inte ”stöket” som är så populärt att tala om bland politiker, utan att det helt enkelt aldrig går att ta för givet att något som funkade i en klass i går funkar i en klass imorgon, inte ens om det är evidensbaserat.

Att lärare aldrig kan tillämpa empiri så som läkaren eller ingenjören är med andra ord uppenbart. Däremot behöver lärare förutom abstrakta modeller, praktiska, konkreta, beprövade metoder. I synnerhet när man står i korselden mellan ideal och ideologi, kunskap och krav, mätbarhet och mänsklighet. Man har aldrig någon garanti att det funkar. Men undervisning ÄR en fråga om teknik - också.

Tala med oss – inte om oss

Undergrävs då verkligen lärares professionalism av verktyg för att konstruera och utvärdera undervisning? Eller är det perspektivet att vi minsann inte själva vet vad vi behöver, som undergräver oss?

En bra start kan vara att sluta tala om oss och istället tala med oss. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare – inte enbart doktorer på universiteten och tjänstemän på utbildningsdepartementet.

Edith Marelli, ämneslärare, gymnasiet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se