”Lyssna på lärarna om tioårig grundskola”
Tioårig grundskola infördes redan med F-klassen, skriver lärarutbildaren och universitetslektorn Anna Järnerot.
Vi lärare debatt
Det saknas evidens för att tioårig grundskola ger ökat lärande – regeringens förslag är kosmetiskt.
Så skriver universitetslektorn Anna Järnerot, Norwegian University och Science and Technology.
Skolan är redan tioårig. Reformen infördes med f-klasserna 1998.
Nu ska klasserna ska döpas om, så F-klass blir första klass och nionde klass blir då tionde klass.
”En dyr förändring”
Detta framstår som en dyr förändring, med tanke på läroböcker som måste anpassas och andra administrativa ändringar. Det blir dessutom bara ytliga förändringar, som kosmetika, men som för till lite förändringar för barnen eller lärarna. I alla fall inga positiva förändringar.
Även förra regeringen utredde denna fråga.
Varför den så viktig för politiker?
Troligen är det en politisk signal om att de önskar mer lärandetryck redan när barnen är sex år.
Kanske är det tron på att det har ett egenvärde att prestera bra på PISA och liknande tester, som leder politikerna vilse.
Anna Järnerot
I Norge forskar Elise Djupedal på läroplaner och tid i skolan.
Hon konstaterar att i Norge har eleverna fått två år till i grundskolan sedan 1997.
Först kom ett år med att eleverna skulle starta ett år tidigare, precis som när Sverige införde förskoleklass. Senare har politikerna lagt till flera undervisningstimmar i huvudsak på lågstadiet och i första hand i norska och matte. De utökade timmarna motsvarar ett helt år till.
Så påverkades norska resultaten
Har Norges resultat i PISA förbättrat sig?
Norge har, liksom Sverige, ibland gått upp i rangordningen i Pisa och ibland sjunkit, som nu i senaste undersökningen.
Men de faktiska resultaten är desamma. Slutsatsen är att trots två år till i skolan så lär sig inte barnen mer – om man tror att Pisa-undersökningar visar elevers kompetens.
I andra länder har man börjat förstå att pressa små barn ännu mer är fel väg att gå.
Barn behöver att få vara barn. Det behövs mer lekpedagogik för att häva lusten för lärandet; det behövs mer rörelseaktivitet, för det utvecklar hjärnan; det behövs mer uteaktivitet.
Och det behövs insatser som får barn att känna att de kan, att de behärskar det som skolan försöker lära dem.
Det blir ytliga förändringar, som tillför små förändringar för barnen och lärarna
När de inte känner att de kan, så börjar de syssla med det som de kan eller har behov för, till exempel springa omkring, störa med ljud eller få uppmärksamhet på annat sätt.
”Därför är satsningen bortkastad”
Att göra om för att kalla årskurserna för något nytt är bortkastat.
Det viktiga är vad som sker i skolan och i undervisningen. I Sverige litar politikerna på ekonomers förståelse för skola och placerar dem som är experter på lärande – pedagoger och lärare – på sidolinjen.
Vill man förbättra elevers lust att lära, möjlighet att lära och kunskapsnivå, så måste politiker börja lita på lärarna som finns i skolan och som förstår barn, ungdomar, lärande och skolverksamhet.
Anna Järnerot, universitetslektor och lärarutbildare vid Norwegian University och Science and Technology
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Fackets krav när grundskolan kan bli tioårig
