”Sverige behöver inte en exkluderande pedagogik”

Regeringen med Liberalerna i spetsen föreslår nu en kraftig minskning av skärmtiden i skolan. Någon tydligt gemensam, enhetlig definition för hur lång en skärmtid är existerar dock inte.

Det skiljer sig en hel del mellan olika lärare och skolor hur digital undervisningen är. En del lärare arbetar mycket digitalt, andra betydligt mindre och det kan variera hos samma lärare beroende på tema och lektionsinnehåll.

Heidi Henftling, förstelärare i digital didaktik.

Det finns dessutom tydliga kopplingar till olika åldrar och olika skolämnen. Det är naturligt att lärare i samhällskunskap och historia i årskurs 7–9 ofta arbetar mer digitalt för att lyfta in världens nyheter i klassrummet, ta med elever på digitala studiebesök i såväl riksdagshus och museum, än lärare i t.e.x idrott eller slöjd i årskurs 3.  

Märkligt oklart förslag

Det blir därför vanskligt att avgöra hur en minskning skulle se ut och göras i förhållande till vad, samt hur det praktiskt ska påvisas och följas upp. Det gör att Liberalernas förslag bara blir märkligt oklart, om inte syftet är att från politiskt håll minutiöst detaljstyra lärares arbete och undervisning. Det vore i så fall mycket olyckligt. 

Lärarens profession omfattar att välja och variera olika didaktiska redskap och metoder som används för att undervisa, helt i enlighet med forskning och beprövad erfarenhet, rådande läroplan, allmänna råd och riktlinjer. Skolan behöver inte ännu fler detaljstyrda pekpinnar. Det vore klädsamt att respektera lärarprofessionen. Det verkar inte regeringen göra i sina antaganden och därför blir förslagen helt out of touch med verkligheten.  

Det är inte första gången Liberalerna dansar i otakt. Regeringens beslut om att dra tillbaka Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi i slutet av 2022 visade också en besynnerligt tondöv inställning. Inte bara för att själva tillbakadragandet av strategin kom vid en sällsynt olämplig tidpunkt, tre dagar innan Chat GPT 3 släpptes, verktyget som i grunden förändrade hela världen och omkullkastade förutsättningarna för hur texter skrivs och kan skivas, hur de kan plagiatkontrolleras, rättas och hur de bedöms.

Satsa på ökad kunskap

Förslaget till Digitaliseringsstrategin tog fasta på att lärare behöver bli mer kompetenta i hur digital teknik ska användas för att skapa bäst effekt. Den konstaterade också att det inte går att ersätta böcker utan att digitala redskap har sina egna fördelar, men om de används på fel sätt snarare stjälper undervisningen men att rätt använda verktyg i rätt läge skapar nya dimensioner av lärande. Slutsatsen är därför att kompetensutveckling är viktigt. 

Om regeringen vill vinna politisk poäng på att göra en kraftig förändring i skolan, låt det då handla om det som skolan faktiskt behöver i denna fråga. Satsa på ökad kunskap om hur digitala redskap på bästa sätt ska användas, i vilka lägen de gör nytta och när de helt bör undvikas. 

Strategi baserad på forskning

Därför behövs en forskningsbaserad strategi för skolans digitalisering. Därför behöver vi satsa på kunniga och utbildade IT-lärare och därför behövs satsningar på bred front av kompetensutveckling för Sveriges lärarkår. Kunskap är lärarens profession och bör så förbli.

Forskning visar att undervisning ofta behöver varieras för att stärka lärandet och lärare behöver löpande kompetensutveckling för att optimera användningen av analoga och digitala verktyg. För att fler elever ska nå kunskapskraven, kunna möta framtidens utmaningar och stå konkurrenskraftiga på en global arbetsmarknad behövs förmågorna att läsa, skriva och vara digitalt medvetna samt använda digitala verktyg på ett säkert och ansvarsfullt sätt. 

Plats för både och

Nu när Skolverkets digitala strategi varit ute på remissrunda, låt diskussionen handla om hur lärare möter elevers behov av framtidens kunskaper och det livslånga lärandet. Låt oss satsa på att ge eleverna alla de olika verktyg som behövs för att lyfta lärandet och nå målen för det livslånga lärandet.

Både böcker och datorer har sin plats i undervisningen om de används på rätt sätt, av lärare som vet vad de gör. Sverige behöver inte en exkluderande pedagogik. Diskussionen om skolan behöver kunna inkludera olika redskap och fokusera på hur vi lärare gör det bäst!

Heidi Henftling, förstelärare i digital didaktik på Annerstaskolan i Flemingsberg

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.