”Svensk skola räddas inte av konsulter”
Försämrade villkor, inte dåliga lärare. Det är vad som påverkar studieron menar gymnasieläraren Edvin Jensen.
Vi lärare debatt SVT:s granskning av skolstöket missar flera viktiga faktorer – bland annat nedskärningarna, skriver gymnasieläraren Edvin Jensen.
Nyligen presenterade SVT en undersökning som visade att 70 procent av de tillfrågade mellanstadieeleverna uppger att de får sin undervisning störd av stök varje vecka. Enligt var fjärde elev det sker dagligen.
I inslaget lät man forskaren, tillika lärare på lärarutbildningen, Marcus Samuelsson vid Linköpings Universitet, presentera sin forskning och slutsatsen: Lärarna är för dåliga.
Edvin Jensen
Rapporten han hänvisar till beskriver en studie där två experter observerade lärare under enskilda lektioner, vilka följdes upp genom coachande samtal med läraren och i vissa fall ytterligare observation.
Vad som inte nämns i varken SVT eller rapporten är att dessa experter driver ett företag som erbjuder just den här tjänsten. Ingen av de två experterna är lärare.
Skolorna som valdes ut hade redan anlitat experterna och deras företag för att genomföra samtalen. Urvalet är problematiskt då dessa experter har ett tydligt ekonomiskt intresse i att resultaten faller ut till deras fördel.
”Svårt att generalisera resultat”
Dessutom är resultaten från dessa skolor troligtvis inte generaliserbara, eftersom skolorna som anlitar sådana företag troligtvis redan har problem.
Även Samuelsson har intresse i företaget. Han står nämligen som partner/medarbetare på företagets hemsida.
Detta bäddar för allvarliga ifrågasättanden gällande forskningens tillförlitlighet, ärlighet och transparens – grundläggande element i god forskningssed.
Lärare har berövats förutsättningarna att leda sitt klassrum
Dessa frågor adresseras vanligen under den process där forskningen kritiskt granskas av kollegor i forskarsamhället (peer review).
Men den här rapporten har inte genomgått en sådan granskning, som brukar ses som krav för att en text ska anses ha vetenskaplig bäring. Ändå låter Samuelsson denna rapport ligga som grund för sitt uttalande i SVT om lärares bristande ledarskap.
Så påverkar nedskärningarna
En alternativ ingång till de dystra resultaten är lärares förutsättningar att utföra sitt arbete.
Sedan 90-talet har krav funnits på att skolan varje år ska bli billigare.
Det har gjort att klasserna har vuxit och lärare undervisar mer. Lärare som på 90-talet undervisade 940 minuter i veckan undervisar nu i snitt 1 100 minuter (många mycket mer än så).
Nedskärningar har lett till större klasser med fler anpassningar och mindre tid för för- och efterarbete av undervisning har i sin tur lett till att lärare berövats förutsättningar att leda sitt klassrum effektivt och stävja stöket.
Svensk skola räddas inte av konsulter. Svensk skola räddas av att lärare får nog med tid till sitt jobb.
Edvin Jensen, gymnasielärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Yrkesgruppen som vann på fiaskot med skolplattformen
Maria Wiman: Det är ett svek som är svårt att bokstavera
