Skolöverläkaren: Jag håller med – avveckla elevhälsan

Filippa Mannheimers krönika ”Avskaffa elevhälsan och mentorskapet" visar att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården. Det är mycket glädjande.

Som skolöverläkare i mer än trettio år och skolläkare i över fyrtio år instämmer jag i att vi måste avveckla elevhälsan och mentorskapet och återinföra skolhälsovården som en separat enhet, precis som det var från 1944 till 2010. Endast genom att tydliggöra det medicinska och psykosociala ansvaret kan vi avlasta lärarna och låta dem fokusera på sitt pedagogiska uppdrag

Dagens system, där lärare förväntas vara mentorer och hantera elevers psykosociala problem, är ohållbart. Pedagoger ska ägna sig åt undervisning och kunskapsutveckling, inte fungera som stödpersoner för problem som kräver medicinsk eller psykosocial expertis. Genom att återinföra skolhälsovården som en separat enhet kan vi säkerställa att rätt kompetens används för att möta elevers behov.

Skolhälsovård har bevisad effekt

Finland är ett lysande exempel på hur en välfungerande skolhälsovård kan bidra till både elevers hälsa och skolans framgång. Där man har bibehållit en stark skolhälsovård som är integrerad i primärvården. Regelbundna medicinska screeningar och tidig upptäckt av sjukdomar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är grundläggande inslag. Tack vare detta system kan lärare i Finland fokusera på undervisning, samtidigt som eleverna får tillgång till ett omfattande skyddsnät. Resultaten talar för sig själva: Finland ligger i topp i PISA-rankningar och är ett föredöme internationellt.

WHO stödjer denna modell och rekommenderar integrerade hälsotjänster i skolan för att främja barns utveckling och lärande. Förebyggande insatser, systematisk screening och tillgång till medicinsk och psykosocial expertis är centrala enligt WHO:s riktlinjer.

Brister i dagens svenska modell

I Sverige bär rektorn ensam ansvar för elevernas hälsa, utan medicinsk utbildning eller tillräckliga resurser. Skolsköterskor har begränsade mandat och kan inte utföra de medicinska screeningar som behövs. Elevhälsan är fragmenterad, och många elever med behov av stöd missas.

Efter barnavårdscentralen (BVC) sker ingen systematisk medicinsk uppföljning av barn. Detta är en stor brist som behöver åtgärdas om vi ska säkerställa att alla barn får den hälsa och utbildning de har rätt till enligt Barnkonventionen.

Återinförd, strukturerad skolhälsovård kunde fungera så här:

• Regelbundna medicinska screeningarför tidig upptäckt av både fysiska och psykiska hälsoproblem
• Professionell hantering av elevers oro och psykosociala problemenligt sekretesskrav
• Delat ansvar mellan rektor och skolhälsovården,där vårdinsatserna planeras i samråd. 
• Jämlik vård för alla eleveroavsett socialklass, etnicitet  eller psykosocial bakgrund.

Framtidens skola

För att skapa en skola som främjar elevens hälsa och förbättrar lärarnas arbetsvillkor måste vi reformera dagens system. Skolhälsovården bör återinföras som en separat och självständig enhet, där medicinsk och psykosocial expertis är tillgängliga direkt i skolan.

Genom att följa Finlands exempel och WHO:s rekommendationer kan vi åter bygga en skola, där elever får rätt stöd, baserat på medicinsk expertkunskap behov, förutsättningar och psykosocial sårbarhet.

Vi hade fram till 2010 ett system där skolhälsovården utgjorde den centrala tryggheten i skolan, och lösningar på det enskilda barnets problem började hos skolsköterskan. Det systemet är nu raserat, men måste återuppbyggas. Lärare får då återigen rätt förutsättningar att vara de pedagoger de är utbildade att vara.

Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita i Solna och Medicine hedersdoktor Karolinska Institutet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Filippa Mannerheim: Avveckla elevhälsan och mentorsrollen

Larmet: Så knäcks lärare av mentorskapet

Speciallärare: ”Finns evidens för EHT-upplägget?”