”Skolans samtals- och mötesterror nöter ner elever vid F-gränsen”

I det svenska betygssystemet har vi en skarp F-gräns. I kombination med skollagens bestämmelser om alla barns rätt till ledning och stimulans att utvecklas så långt det är möjligt i alla ämnen leder den till att om du är en elev som har svårigheter i skolan är du dömd till åratal av samtals- och mötesterror.

Alla dessa möten och samtal kommer att ha som utgångspunkt vad du som elev har för svårigheter, inte har klarat och behöver bli bättre på. Att barn år efter år peppras med budskapet att du är misslyckad och otillräcklig tror jag är en viktig komponent i den väv av orsaker som ligger bakom svenska elevers alltmer omfattande psykiska ohälsa.

Det krävs möten och samtal

För att en elev ska vara kvalificerad till gymnasiet krävs godkänt i svenska, engelska och matematik plus minst fem (för yrkesgymnasium) eller åtta (för högskoleförberedande gymnasium) ytterligare ämnen. 2022 saknade 18 000 elever (motsvarande 15 procent) denna behörighet vilket rent krasst kan liknas vid en nationell katastrof. Siffrorna har varit i princip oförändrade under flera år och många har slitit sitt hår i jakten på orsakerna

Undervisningen i skolan är målstyrd. Elevernas kunskaper och förmågor ska mätas mot centralt ställda kriterier i varje ämne. Om elevens kunskaper och förmågor riskerar att inte motsvara den lägst godkända åldersadekvata nivån konstateras en risk, en alarmklocka ringer och utifrån en omfattande palett av åtgärder försöker eleven, vårdnadshavare, lärare, stödpersonal och skolledning vända den negativa spiralen. Det gemensamma för alla dessa åtgärder är att de kräver möten och samtal. Många möten och många samtal.

Vad händer när problemet är en elev och hens svårigheter?

I svensk skola har vi en väldig tro på systematik och samtal som verktyg för problemlösning. På Skolverkets hemsida ger en sökning på ”samtal” 407 träffar, exakt lika många som för ”engelska”. Så genom att systematiskt samtala om problem, sätta upp tidsbestämda mål för åtgärder som vi med jämna mellanrum stämmer av tänker vi att problemen blir lösta.

Som modell för projektarbete eller liknande är det inga konstigheter, men vad händer när problemet är en elev och hens svårigheter? Eller ta det ett steg till, om det är en elev med medfödda svårigheter i form av till exempel låg teoretisk begåvning eller NPF?

Upprepning gång på gång

Elever som riskerar att inte nå E vandrar från möte till möte under sin skolgång. Läraren tar ett samtal. ”Vad är det som är svårt?”, ”Hur känns det?”, ”Hur upplever du det?”.

Och så kallas vårdnadshavare. ”Hur är det hemma?”, ”Hur mår hen?”, ”Hur upplever ni det?”. Och så inleds utredning. Och så kallas EHT. Det införs extra anpassningar, skrivs kartläggning, åtgärdsprogram. Allting tidsbestäms, det följs upp, utvärderas. ”Hur gick det?”, ”Hur mår du?”, ”Vad är bättre?”, ”Vad är fortfarande svårt?”.

Och så efter en tid görs en ny avstämning mot kunskapsmålen. Föreligger risk för F? Om ja, varningsklocka! Rätt till ledning och stimulans! Upprepning. Igen och igen. År efter år uppmärksammas elevens svårigheter, eleven pratar om svårigheter, om problem, hur det känns. Föräldrar får prata om elevens svårigheter, problem, mående. Runt, runt, runt. Lärare, elever, vårdnadshavare i en ändlös samtals- och mötesterror i jakt på de där E:na som krävs för att inte exkluderas från gymnasiet.

Måste vara fruktansvärt

Tänk att hela tiden prata om det du tycker är svårt. Berätta hur det känns. Att göra det tillsammans med dina föräldrar. Att i grupp med människor du inte riktigt känner vara objektet med problem. Det måste vara fruktansvärt. Så destruktivt. Och det beror på vårt betygssystem. Att vi har målrelaterade betyg med ett exkluderande F.

Det här måste ändras. Vi kan inte ha det så här.

Björn Dahlman, lärare, Ekerö

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Filippa Mannerheim: Tre viktigaste punkterna för betygsutredningen att ta tag i

Så svarar skolprofiler, lärare och forskare om betyget F

Varannan lärare vill avskaffa betyget F

Sara Bruun: ”Skrota dagens betygssystem”