”Skolans regler är en djungel – ge eleverna anpassningar”

Tänk att du är 15 år och ska göra nationella prov i skolan.

Du är stressad, du vet inte provets innehåll eller hur du kommer att klara provet.

Du vet dessutom att provet påverkar ditt slutbetyg. Räcker betygen för att komma in på gymnasiet? Lägg då till att du inte vet vilka anpassningar som kommer att göras, för att du ska kunna genomföra provet.

”Reglerna om anpassningar en djungel”

Får du mer tid, får du använda dina hjälpmedel och kommer du att bli förstådd? Skolans regler om anpassningar vid nationella prov är en djungel för elever med normbrytande funktionalitet.

Våren 2025 gör alla niondeklassare nationella prov i fem eller sex ämnen. De nationella provresultaten påverkar i hög grad betygen. De är en viktig del i skolans meritvärderingssystem. Hur fungerar då systemet?

Inte så bra eftersom det ska utredas.

Professor Magnus Henrekson har fått i uppdrag att ge förslag till förändringar av skolans betyg- och meritvärderingssystem (nationella prov). I februari 2025 ska utredningen vara klar.

Olika syn på likvärdighet

Syftet är att skapa ett mer likvärdigt och rättvist system. Hur tänker då en nationalekonom om detta? I en intervju har Henrekson sagt att om elever med dyslexi får längre tid på proven kommer det att bli inflation i dyslexidiagnoser. Är det verkligen detta som är problemet?

Likvärdighet är inte samma sak som lika

Vi menar att det måste finnas ett utrymme för att göra olika för att det ska bli rättvist.

Likvärdighet är inte samma sak som lika.

I stället vill vi ha ett nytt meritvärderingssystem där det finns robusta regler om anpassningar för elever med normbrytande funktionalitet.

Mest lämpade att utreda och utveckla ett sådant system är specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Forskning behövs också på detta område. I detta måste elever med olika normbrytande funktionaliteter göras delaktiga.

Gör om, gör rätt!

Roxy Jansson Stening, funktionsrättsaktivist

Susanne Fransson docent i rättsvetenskap

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri”

Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”

Forskaren: ”Elever i särskilda grupper kan straffas dubbelt”