”Skärp lärarstudenters utbildning i tidig läsundervisning”

Elevers läsförmåga är en bärande grund för individen och välfärdssamhället och måste prioriteras i lärarutbildningen. Många lärarutbildningars kurser med ansvar för utbildning i läsundervisning lägger mycket tid på områden som inte specifikt leder till fördjupad kunskap om läsinlärning och kompetens att främja alla elevers läsutveckling. Här ges tre exempel:

• Lärarstudenter utbildas till att betrakta läsning som en förmåga att tolka olika former av text: bilder, symboler, olika medier, multimodala texter och muntligt språkbruk. Social och kulturell omgivning ses som ett centralt perspektiv i läsning.
• Maktrelationer fokuseras och lärarstudenter utbildas till att främja elevers möjlighet att förstå och påverka sin omvärld och att förhålla sig kritiska till texter som beskriver omvärlden.
• Studenternas egen läs- och skrivkompetens fokuseras.

Måste prioritera dessa områden

Vi menar att dessa perspektiv är mycket relevanta i lärarutbildningen, men förändrar inte läsningens natur och de olika typerna av färdigheter och förmågor som krävs för att utveckla en god läsförmåga. För att svenska elever ska lära sig läsa och förstå skrivna texter i olika ämnesområden måste utbildning i tidig läsundervisning prioritera kunskapsområden som utgör grunden för elevers läsutveckling: avkodningsförmåga och läsförståelse.

• Lärarutbildning för förskola, förskoleklass och skolans tidiga år behöver examinera studenter som har kunskap om forskningsgrundade metoder för ett muntligt utforskande av språket, vilket utvecklar barnens förmåga att urskilja språkljuden och koppla ihop ljud och bokstäver. Fonologisk medvetenhet tar flera år att utveckla. Undervisningen ska vara systematisk och strukturerad men även genomföras i funktionella sammanhang. Elever som inte får stöd och hjälp att utveckla den fonologiska medvetenheten känns igen på mellan- och högstadiet – även i gymnasiet – som elever som läser utan flyt, stakar sig och som inte kan eller vill läsa.
• Teorier och metoder om hur elever utvecklar en säker och automatiserad avkodningsförmåga ska vara centralt i lärarutbildningen. Lärarstudenter måste ha kunskap om att det krävs rikligt med läsning av texter av olika typ för att utveckla läsflyt. Det tar hela lågstadietiden.
• Lärarstudenter behöver gedigen utbildning om läsförståelseundervisning. Det är lärarens ansvar att hjälpa eleverna att utveckla strategier för att förstå innehållet i olika typer av texter.
• Ordförrådet har en stark koppling till läsförståelsen. Skolans olika ämnesområden har specifika ord och termer som elever behöver undervisas om och ordkunskap är därför alla ämnenas ansvar. Undervisning i funktionella sammanhang är betydelsefullt för lärandet.

Gör skillnad på lång sikt

En stor svensk studie från 2022 visade att elever med svenska som andraspråk hade betydligt svagare avkodningsförmåga, ordförråd och läsförståelse än elever med svenska som förstaspråk, och att skillnaden ökade från årskurs 1 till årskurs 3. Även detta motiverar att lärarutbildningen riktar hela sin uppmärksamhet på att lägga grunden för hur blivande lärare kan genomföra skicklig läsundervisning. 

En lärarutbildning som tar ansvar för att lärarstudenter får med sig teorier och metoder för en undervisning som stärker alla elevers avkodningsförmåga och läsförståelse kommer att göra skillnad i svenska elevers läsförmåga på lång sikt.

Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna

Linda Fälth, professor i pedagogik, Linnéuniversitetet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.