Debatt: Satsningen riskerar bli en tummetott

Nu börjar skolan efter jullovet. För de allra flesta innebär det att man kommer tillbaka till skolan med nya kläder, ny energi och kanske en bok i julklapp. Men för en grupp elever har ledigheten varken inneburit böcker i julklappar eller rekreation utan ett mål mindre gratis mat om dagen och att man halkar efter i skolan ännu mer. Skollov riskerar att slå hårt mot socialt utsatta grupper där föräldrarna varken har råd eller möjlighet att stanna hemma och anordna stimulerande lovaktiviteter som främjar lärande och fortsatt utveckling. Och ofta drabbar det dem som redan har det kämpigt i skolan. 

Tätt samarbete krävs

Några veckor innan jullovet kom resultaten i den nya Pisa-mätningen. Precis som Pirls-rapporten från maj 2023 visade den på ett stort lästapp, den här gången bland svenska femtonåringar. Resultaten är slående lika de vi såg i Pirls. Alla elever tappar i läsförståelse, men den stora majoriteten är fortfarande elever med utländsk bakgrund och med låga hemresurser. Samma grupp som riskerar att halka efter i skolämnena under jullovet kämpar alltså redan med läsningen och riskerar att gå ut nian med ofullständiga betyg. 

För att vända den sjunkande läsförståelsen i svensk skola krävs ett fungerande skolsystem. Regeringens besked om att gå vidare med förslaget att lagstifta om bemannade skolbibliotek är ett bra steg i den riktningen. På Hammarkullsskolan där vi (Linnea Lindquist och Jonna Bruce) jobbar har vi under flera år satsat på skolbiblioteket. Skolbiblioteket är nödvändigt för att klara det kompensatoriska uppdraget. Lärarens roll är att lära eleverna den tekniska delen av läsningen medan skolbibliotekarien har i uppdrag att guida eleverna rätt i litteraturens värld, arbeta med källor, informationssökning och olika textgenrer. För att skolbiblioteket ska ha en pedagogisk funktion på en skola behöver det finnas ett tätt samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. I vår nya bok Skolbibliotek nu! beskriver vi hur man når dit. 

Men nu, några månader efter regeringens besked, rapporterar fackförbundet DIK om att minst tio bibliotekarier runt om i landet sagts upp på grund av inflationen. Elever kommer tillbaka till skolan efter jullovet till ett tomt bibliotek då skolbibliotekarien de hade före julen har fått gå. Redan år 2022 saknade 52 procent av landets grundskoleelever tillgång till bemannat skolbibliotek. Nu har de blivit ännu fler. 

Bemanningen riskerar försämras

Anledningen till att många elever saknar bemannat skolbibliotek stavas effektiviseringskrav. Kommuner får inte kompensation för pris- och löneökningar vilket resulterar i krav att bedriva skola till en lägre kostnad. Skolans uppdrag minskar dock inte i samma takt som resurserna. Det ökar. Färre ska göra mer, och helst på ett smartare sätt. Tillgång på fackutbildad bibliotekarie är ännu inte ett krav i skollagen och därför är det ofta skolbibliotekarien som sägs upp när skolor ska spara. Trots den lässatsning som regeringen gick ut med förra året och som på sikt ska garantera varenda skola i Sverige ett bemannat skolbibliotek riskerar alltså bemanningen att försämras 2024. 

2023 var det 98 procent av kommunerna som hade krav på nedskärningar i grundskolan. Det finns inte något som tyder på att 2024 blir bättre. Regeringen måste säkerställa att nya lagkrav på bemannat skolbibliotek innefattar finansiering för varenda skolbibliotekarie. Annars riskerar satsningen att bli en tummetott. 

Skolbibliotekarien utgör skolans garanti för att alla barn får chans att bli tänkande, självständiga läsare – även de som inte fick en bok i julklapp förra året. 

Linnea Lindquist, fristående skoldebattör

Jonna Bruce, skolbibliotekarie

Hilma Olsson, förläggare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Nya domen: Lärarna har inte råd med läromedel

Tvingar bildlärarna att bryta mot skollagen

”Tröstlöst att ta kopior och dela ut till eleverna”

Kravet: Lärarna ska välja för att säkra kvaliteten