”Satsa på språken – för framtidens skull”

I Europa firas 26 september den europeiska språkdagen med evenemang, tävlingar och utställningar. I svenska klassrum uppmärksammas detta för att belysa vikten av språkkunskaper i en globaliserad värld. Man kan dock undra hur flerspråkigt det svenska samhället är i praktiken.

Europaparlamentets mål är att ”senast 2025 ska alla ungdomar i EU efter avslutat gymnasium ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet”. Sverige kommer inte att leva upp till detta mål. Goda kunskaper i ett språk förutsätter nämligen flera års studier, i grundskolan och på gymnasiet.

Nya ämnesplanen försummar språken

Hösten 2025 lanseras Gy25, en omfattande reform för gymnasieskolan som innebär en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg. Man har här möjlighet att justera många saker, men väljer trots detta att försumma språken. I Gy25 kommer moderna språk endast ingå i fyra nationella program: ekonomi-, och samhällsprogrammet, samt humanistiska, naturvetenskapliga programmet. Dessa program är förvisso några av de största, i avgångsklasserna 2023 läste 52% av eleverna något av dessa. Utöver det har skolorna möjlighet att erbjuda eleverna på ytterligare fem program att läsa moderna språk, där ytterligare 15% av eleverna ingår.

Om detta fortsätter kommer endast 77 procent av eleverna läsa ett modernt språk på gymnasiet. Och här tillkommer ytterligare ett problem. Endast 70 procent av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 2023 hade med sig betyg i moderna språk.

Vissa elever har anledning att förstärka svenska eller engelska och väljer därmed bort ett språk, men den som arbetat på högstadiet vet att det ofta inte handlar om svårigheter i språk: det är lättare att plocka bort språk än andra ämnen då det är det enda ämne som inte är obligatoriskt.

Andra elever väljer ett nytt språk på gymnasiet och även om flerspråkighet är något fantastiskt sker det till priset av att eleverna inte utvecklar lika goda kunskaper som vid fortsatta studier av det språk de redan börjat med. Vi har alltså en reform som leder till att vi inte ger våra unga tillräckliga möjligheter till språkstudier för att vi som nation ska nå Europaparlamentets mål.

Behövs internationellt samarbete

De svenska medborgare som idag når upp till parlamentets mål är till stor del de som hemma talar ett annat språk än svenska. De är en styrka för vårt land och Sverige är internationellt sett ett föregångsland gällande modersmålsundervisning, men förutsättningarna och villkoren är sällan i praktiken lika föredömliga som på pappret.

Att goda kunskaper i modersmålet gynnar utveckling av samtliga språk och kunskapsutveckling generellt råder det ingen tvekan om. Modersmålsundervisning är viktigt att satsa på. I Sverige idag kan tyvärr inte alla modersmålslärare bli behöriga och legitimerade, då det inte finns möjlighet att på universitetsnivå läsa alla språk som talas i landet. Därför behövs ett internationellt samarbete för att stärka denna viktiga yrkesgrupp.

Hur kommer det sig då att EU väljer att lyfta fram språkkunskaper bland sina långsiktiga mål? I Sverige verkar många tro att det räcker med engelska. Den som arbetat internationellt vet dock att ytterligare språkkunskaper gynnar både yrkesmässiga och sociala relationer. Språkkunskaper och demokrati är tätt sammankopplade, på samma sätt som språk och kultur.

Skolan berövar många av våra unga en rikedom

I en tid med digitala översättningstjänster och AI frågar sig ändå vissa varför man ska lägga tid på att lära sig språk. Svaret ser man i blicken på en människa som för första gången lyckas kommunicera med någon på det språk hen studerat.

Språk är kultur, och att lära sig ett nytt språk är att få nya perspektiv på omvärlden. Att kommunicera med någon på dess modersmål är att öppna upp för känslomässiga band som tekniken aldrig kan ersätta.

Att begränsa skolan så att var fjärde elev inte kan läsa språk är att ge upp på de europeiska målen och beröva många av våra unga möjligheten till den rikedom som fördjupad flerspråkighet för med sig.

För att stötta Sverige på vägen mot Europaparlamentets mål önskar vi följande:

• att moderna språk blir obligatoriskt i grundskolan.
• att samtliga högskoleförberedande program inkluderar moderna språk.
• att gymnasieprogram med internationell prägel, t.ex. hotell- och turism, inkluderar moderna språk.
• att krav ställs på gymnasieskolor att säkerställa att elever får möjlighet att läsa moderna språk under tre år.
• att modersmålslärare får möjlighet till utbildning vid högskolor.
• att språklärare garanteras möjlighet till ämnesfortbildning i målspråksländer.

Mia Smith, ordförande Språklärarnas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige

Så vill han stoppa krisen för moderna språk