”Särbehandling blir dyrt för både individ och samhälle”

Frågar man forskare om obs-klasser får man svaret att det är komplicerat och svårt att dra slutsater. 

Låt mig lyfta ett betydelsefullt aber till vad vi vetenskapligt grundat vet om obs-klasser, en faktor som gör att det inte går att likställa undervisning i obs-klass med den ordinarie klassen:

Oavsett hur stora extra insatser som sätts in (pedagogisk expertis, fler vuxna i form av lärare, socialpedagoger, elevassistenter, fritidspedagoger, kuratorer, skolhälsa) så utgör placeringen i en Obs-klass att man sorterats ut utanför det så kallat ”normala”.

”Risk för utklassning”

Självkänsla och självförtroende försvagas, egen missaktning och självförakt förstärks, vilket lätt spär på svårigheter i skolarbete och normbrytande beteende. Vägar utför öppnas då utklassning (placering i specialklass, akutskola, resursskola, fjärrundervisning) tillämpas och tros vara lösningen.

Det finns oändligt mycket forskning som visar samband mellan misslyckad skolgång och kriminalitet, arbetslöshet, drogmissbruk, sämre psykisk och fysisk hälsa etcetera.

Varje elev som utvisas till korridoren eller över huvud taget förpassas från en lektion kan potentiellt starta en resa mot att bli en medborgare i utanförskap. 

Den kostnad man lägger på särbehandling (inklusive avstängning, nekat tillträde till skolan etcetera) belastar också samhället i förlängningen. Medel som i stället kan läggas på att skapa en inkluderande, stödjande skola med positiv, uppmuntrande, atmosfär där alla barn får en god uppväxt och gedigen grundutbildning.

Detta krävs i stället

En satsning på de skolor vi har skulle lösa fler problem än enbart utklassningen av elever. Det skulle göra skolan till en arbetsplats där lärare stannar kvar i yrket. En arbetsplats där hot och hat skulle kunna utraderas, liksom belastningen på utredare av fallen ifråga. Bara för att nämna några plus.

Kunskap till alla uppnås inte om en allt större andel elever placeras tillfälligt utan möjligheter till fullgod undervisning.

Skolan bidrar till samhällets utförsåkning. Ett växelundervisningssystem i modern tappning, där elever byter grupp efter ämne och kompetens (man kan ju exempelvis behöva mer tid i språk, men inte i matte), skulle kunna införas.

I en klass samlar läraren hela gruppen enbart när någon stor händelse skall knyta samman eleverna, en ny uppgift introduceras eller annat informeras om som lyfter eleverna.

Utsortering är kontraproduktivt

Forskning visar att det är just för presentationer eller inspirerande föreläsningar samlingar används bäst. Dessemellan rekommenderas det meningsfulla arbetet försiggå i smärre flexibla grupper under ledning av ett team; en extra lärare, någon socialpedagog, specialpedagog eller en elevassistent som finns där som vuxen i en av grupperna när arbetet flyter av sig själv.

Flexibla grupper innebär att fokus ligger på vad som skall läras, arbetas med och utvecklas kunskapsmässigt (inte vilken grupp man tillhör den eftermiddagen). Fokus ligger på utbildningsbehovet, kunskapstillägnandet och nyfikenheten. Det lärare utbildas för.

Britten Ekstrand, docent vid Linnéuniversitetet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Läraren Ingvar: Mina år i obs-klassen var ett helvete

OBS-klassens återkomst: Ett välkommet förslag

Obs-debatten: ”Vi vuxna måste jobba ihop – inte sortera ut elever”

Att återinföra ”obs-klasser” är ett viktigt budskap

Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”