Så känner du igen en ”boklånare”
Rebecca Stolper, svensklärare på mellanstadiet.
Vi lärare debatt Mellanstadieläraren Rebecca Stolper skriver om hur du känner igen eleverna som aldrig läst en hel bok – och vad som händer när klassen läser tillsammans.
De är genomskådade. Mig kan ingen lura. Bokbytarna är deras namn.
”Den här boken är inte bra, kan jag få byta?”
”Jag hittar inte min bok!”
”Det finns inga bra böcker här!”
Så här har det låtit i mitt klassrum genom åren. Bokbytarna finns där man minst anar det. Elever som aldrig på egen hand tagit sig igenom en bok går inte att ducka för. Lustfyllt läsandet har varit mantrat. Lust som måste ersättas med måste.
Lusten ersätts av tvång
”Rebecca, den här boken suger! Jag vill göra något annat.”
”Okej, jag fattar att allt inte är kul. Men vi måste. Även du.”
Som svensklärare har jag under åren sett vad som hänt med läsningen, den har minskat, inget snack om saken. Extra anpassningar som att lyssne-läsa har blivit vardagsmat för många trots att vi vet att läsningen sällan är automatiserad i den åldern. Träna och åter träna! Precis som när du vill bli en bättre fotbollsspelare eller bättre på Fortnite.
Enligt Lärarstiftelsens Novusundersökning (2023) minskar andelen ofta-läsare från 71 procent i tioårsåldern till 15 procent i artonårsåldern. Störst betydelse har tidig uppmuntran till läsning – större betydelse än socio-ekonomisk bakgrund.
Skolan har alltså ett viktigt uppdrag, att forma framtida läsande, demokratiska medborgare. Att vara en god läsare har stor betydelse för barn och ungas livschanser. Att pytsa ut allmänbildade individer på löpande band ingår i vårt jobb.
Så får du läsningen att funka
Gemensam läsning äger. Med hjälp av klassuppsättningar läser vi tillsammans samtidigt. Vi sitter på stolar i ring på förskolevis utan bänkar mellan oss och har endast boken i näven. Inget som stör. Inga stressbollar eller pennor som tar bort fokuset. Möjligen ett värmeljus i mitten av cirkeln.
Naket och avskalat. En bok på varje stol när eleverna kommer in till lektion. Tillvänjningen tog ett tag, alla älskade inte att vi läste laget runt men genom att skapa trygghet i gruppen gick det vägen. Eleven som är ett litterärt geni delar generöst med sig av sina reflektioner under diskussionsstunderna och eleven med svårigheter suger tacksamt åt sig. Jag ser ljus tändas och vi vänder blad tillsammans. Jag blir varm i kroppen.
”Eh, vad betyder stugknut?”
”Alltså, jag fattar inte vad de menar med grädde på moset?”
”Vad är en konstapel?”
”Vad menas med att sätta upp tid i tvättstugan?”
Metoden inbjuder till att våga ställa frågor.
Vid enskild läsning är det mer sällan elever frågar på detta vis.
Så väljer du böcker som engagerar
Att välja böcker med utgångspunkt i olika platser och livsvillkor ger stora möjligheter att öppna ett fönster mot omvärlden. Växer du upp i ett område där det inte finns hyreshus, behöver du få förklarat för dig varför man har gemensam tvättstuga och vad en trappuppgång är.
Likväl som det är intressant för barn att spegla sig i en bok om ens egen uppväxtmiljö. ”Är det så här mitt liv ser ut?” Det ger tillfällen till reflektion och förståelse för andra människor.
”Alltså shit, vi har redan läst 160 sidor! Kommer Bart och tjejen bli ihop på slutet?”
”Vi får se, det är tre kapitel kvar.”
Stoltheten när vi på gemensam väg maler oss igenom ”Balladen om en bruten näsa” vet inga gränser.
Alla älskade inte att vi läste laget runt men genom att skapa trygghet i gruppen gick det vägen
Ingen behöver veta hemligheten att det är första gången hen tagit sig igenom en hel bok under mellanstadiet – Ingen mer än jag och jag tiger som muren.
Fler än en gång har elever sett mig bli blank i ögonen och diskret torka bort en tår under gemensamma lässtunder. Luften dallrar och sveket från Alex Dogboys föräldrar blir uppenbart. Livet är orättvist. Man kan höra den där knappnålen falla. Förtvivlan och tystnad. En kort stund.
En känsla alla borde få uppleva.
Rebecca Stolper, svensklärare på mellanstadiet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Forskarna om läsraset i Pisa: ”Läget är allvarligt”
Körling: Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
