Så kan skolbiblioteket hjälpa eleverna med AI

Generativ AI är en naturlig del av skolbibliotekens uppdrag med medie- och informationskunnighet.

Forskning från Microsoft research Cambridge (2025) visar att de som använder AI ofta upplever att de blir mer källkritiska – men i verkligheten minskar deras kritiska förmåga vid användningen av generativ AI.

En av skolbibliotekariens stora utmaningar är och har alltid varit att ge eleverna en stark grund i kritiskt tänkande – så att de inte bara kan navigera tryggt i informationssamhället, utan nu för tiden också använda generativ AI på ett medvetet och konstruktivt sätt, utan att fastna i att bli passiva mottagare av dess innehåll.

Källkritik och kritiskt tänkande hänger ihop. En mental checklista när man söker information (Källkritik i en förändrad värld, 2021) kan vara en bra start för att bedöma trovärdighet, men det viktigaste verktyget är en intuitiv känsla för vad som är tillförlitligt – ett slags sjätte sinne som grundats på läsförmåga och kritiskt tänkande. Det är vad vi konkret siktar på att hjälpa våra elever att utveckla.

I studien förklarar författarna att generativ AI skjuter tillbaka oss till något som för oss liknar den klassiska checklistan vi strävar efter att så småningom överge.

 "- Qualitatively, GenAI shifts the nature of critical thinking toward

information verification, response integration, and task stewardship."

”Stärk det kritiska tänkandet”

Om vi ger elever tillgång till generativ AI utan att först utveckla deras kritiska tänkande, riskerar vi att göra dem beroende av färdiga strukturer för att bedöma information – snarare än att stärka deras egen analytiska förmåga.

Om kritiskt tänkande reduceras till en checklista istället för en levande process av reflektion och analys, förbereder vi då våra elever verkligen för framtiden?

Forskning visar att kritiskt tänkande bygger på goda ämneskunskaper.

Utan denna grund riskerar informationsanvändare att bli passiva mottagare av färdiggenererade svar, utan förståelse för deras innebörd eller förmåga att värdera dem.

”Källkritik mer än en checklista”

Om vi istället ser generativ AI som ett verktyg för att skapa en grundläggande förståelse – och sedan låter vår nyfikenhet driva oss till att ställa fler frågor och fördjupa vår kunskap – blir källkritik mer än en checklista att bocka av.

Den blir en drivkraft för att förstå hur och varför vår kunskap är värdefull. På så sätt lär vi oss inte bara att tänka kritiskt och agera källkritiskt, utan också att använda AI på ett medvetet och ansvarsfullt sätt.

Kritiskt tänkande bygger på ämneskunskaper

Det önskade läget är att ge eleverna rätt resurser för att använda generativ AI som ett stöd – inte en ersättning – för deras eget tänkande.

Skolbibliotekarier besitter redan den spetskompetens som krävs, och förhoppningen är att skolledarna nu ger skolbiblioteken de resurser som behövs för att stärka elevernas källkritiska 'sjätte sinne' och möjlighet att visa våra elever hur AI kan användas på ett klokt och medvetet sätt.

Magdalena Ivarsson, Biblioteksutvecklare, Lärande i Sverige och Sten Ivarsson, Mediatekssamordnare, Trelleborgs kommun 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Bibliotekarien: ”AI-böcker är incestuösa kloner”