Riskerna med regeringens boksatsning
Vi lärare debatt Skolans nuvarande läroboksbestånd består huvudsakligen av böcker som skrevs för fem eller fler år sedan. Information om samhällsutvecklingen och forskning under det senaste decenniet lyser alltså i stor utsträckning med sin frånvaro, skriver Rolf Ekelund.
Samhälle och utveckling går snabbare än någonsin.
Men det är läromedel med föråldrat innehåll som Sveriges regering, ledande skolpolitiker och skoldebattörer pläderar för. De tycks tro att om barnen använder dessa böcker så förbättras deras läsförmåga. Har berörda potentater själva läst texter i läroböcker som i dag används ute i skolorna? Tveksamt.
”Torftigt språk”
Läroböckernas språk är praktiskt taget genomgående torftigt och föga inspirerande. Så har det varit de senaste åttio åren. Allt centralt innehåll ska rymmas inom bokens pärmar och omfånget får inte vara mer omfattande än att eleverna kan bedömas hinna studera innehållet på avsatt tid. Framställningen blir således per automatik komprimerad.
Från det att läroboksförfattaren skrider till verket tills dess att tryckt bok föreligger åtgår vanligen mer än två år. Författandet tar minst ett år och redaktionellt arbete med texter, illustrering och formgivning tar därtill ytterligare minst ett år. Därtill kommer tryckning och bindning.
Ytterligare ett år åtgår till förlagets arbete med marknadsföring och försäljning av den nya produkten. Dessutom avvaktar ofta skolorna en tid innan de byter till ett nytt läromedel, och i många fall har fem år förflutit innan den nyskrivna boken kommer till användning. Den ska sedan tjänstgöra på skolan ett antal år innan den utrangeras. Elever i svensk skola förkovrar sig alltså inte sällan genom att läsa tio år gamla texter.
Därför är digitala läromedel bättre
Det är alldeles uppenbart att det digitala läromedlet i flera avseenden är överlägset den tryckta läroboken. Författare, redaktörer, illustratörer, filmare och formgivare kan arbeta parallellt, och processen för framtagning av ett nytt läromedel förkortas därför avsevärt jämfört med motsvarande process för en lärobok.
I de digitala läromedlen kan texterna anpassas till elevernas önskemål och förmågor samt vid behov uppdateras och aktualiseras i stort sett per omgående. Förutom adekvata fotografier kan texterna också illustreras med rörliga bilder i form av filmer och animeringar.
Elever läser tio år gamla texter
Under lång tid bojkottade skickliga lärare de förlagsproducerade analoga läromedlen med hänvisning till alla dess begränsningar och framför allt den låsning av pedagogiken som läroboken ansågs orsaka.
Dessa progressiva lärare vann under 70-talet gehör för sin kritik mot läroboken och framgång för den pedagogik med elevaktiva arbetssätt, som de förespråkade. Läroplanen Lgr 80 antogs enhälligt av samtliga partier i Sveriges riksdag. Svensk skola var under 1980-talet erkänt en av världens bästa skolor och resultaten låg på topp.
”Korvstoppning”
Från 90-talet och fram till i dag har den pedagogiska trenden vänt 180 grader och svensk skola har återgått till vad man på 50- och 60-talen benämnde utbildningsteknologi, till vardags kallad ”korvstoppning”.
En sällan skådad tillbakagång har skett i undervisningen i den svenska skolan. Skolböckerna (ofta gamla) styr åter undervisningen och läroplanerna har återgått till att bli bruksanvisningar (jfr Lgr 69) för undervisningens bedrivande.
Svensk skola måste nu reformeras i grunden. Den fungerande och framgångsrika pedagogiken i Lgr 80 kan med fördel återinföras och skolan ska självklart tillvarata de stora möjligheter som digitaliseringen erbjuder.
Rolf Ekelund, filosofie magister, tidigare läromedelsförläggare och ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedelsproducenter (FSL).
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Nu startas nytt läsråd för unga: ”Ser ett akut behov”
