Replik: Tydligare krav ger elever framgång

Staten skapar analfabeter, påtalar Niclas Fohlin i Specialpedagogik – med rätta.  

I delar av norra Sverige blir det nu kostsamt och en privat fråga att få en dyslexidiagnos. Så inte i Skåne. Att denna skillnad ger en påtaglig försämring av likvärdigheten i utbildning förstår vi alla.

Diagnoser kan säkra stöd både i grundskola och universitet. Trots att både regering och opposition säger sig värna likvärdighet skenar alltså utvecklingen i fel riktning. Det är oroande men inte förvånande då svensk vård och skola är decentraliserade institutioner och utsatta för marknadskrafter.

Det är inte lätt att styra på detta stormande hav och vägen ser mörk ut. Hur kan då navigeringen mot läskunnighet underlättas?

Tydligare regler i läroplanen

Fohlin föreslår i samma artikel att skolbarn ska förväntas kunna skriva enkla ord och meningar på hösten i årskurs 1 - ett konkret delmål.

Det är en rimlig förväntan tycker nog alla som gått i skolan.

Men frågan om elevernas progression regleras idag inte av den svenska läroplanen.

Tydliga förväntningar styr utvecklingen

På en del skolor seglar man därför vilse av brist på vägledning och stöd. Detta påtalas också av Lucy Crehan i boken ”Vad skapar utbildning i världsklass?”.

Här finner hon att gemensamt för de mest effektiva skolsystemen i världen är att undervisningen har konkreta mål och delmål. Det är något som Sverige kunde åtgärda med stor potential att göra skillnad då vårt skolsystem i övrigt är väl fungerande, menar hon. Vi behöver bestämma vad eleverna ska kunna från år till år.

Sedan 90-talet har svensk skola avskaffat Skolöverstyrelsen, decentraliserat skolan på kommunerna och släppt in marknadskrafterna på arenan genom friskolereformen.  

Motsägelsefulla krav

Rektorerna navigerar på detta stormande hav av motsägelsefulla krav och rektorsomsättningen är omfattande.

För att lyckas styra utbildning på ett likvärdigt sätt krävs ökad tydlighet i våra läroplaner.

Den finska skolan är kommunal men har en mer omfattande läroplan med tydligare progression som utvecklats av professionen.

Vad man ska man kunna i F-klass, åk 1, 2 och 3 behöver även i Sverige förtydligas.

Genom att ställa en tydlig förväntan kommer det bli lättare att styra utvecklingen. Både skolchefer, rektor, lärare, föräldrar och elever kommer att gynnas om vägen lyses upp och stödet mobiliseras.

Maria B Hurtig, specialpedagog och utvecklingsledare, Nynäshamns kommun

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Lärarnas svar: Så illa skriver studenter på universitetet

Debatt. Eleven som fick kämpa med att skriva för hand tackar mig idag

Larmet: Så fördjupar lyssneläsning läskrisen