”Skolverket skuldbelägger lärarna om nationella proven”

”Syftet med ett nationellt prov är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning.” skriver Marcello Marrone i ett svar till Towe Falk. Det är ju sant, men vet Marrone hur sambedömning av uppsatser går till?

Gör han det så bryr han sig inte. För i stycket innan säger han att ”Vid sambedömning kan lärare sitta tillsammans och bedöma elevsvar, till exempel via en projektor eller ett digitalt mötesverktyg.”

”Inte rimligt”

Det han beskriver är inte sambedömning som går att bedriva på ett rimligt sätt. Dels är det knappast kontroversiellt att säga att vi läser bättre på papper med pennan i hand, med möjlighet att göra understrykningar och skriva kommentarer. Kommentarer som är lika mycket för vår egen som för elevens skull. Och dels går sambedömning i praktiken till så att jag som bedömare gör detta arbete i fred från störande kollegor först. Sedan möts vi och diskuterar vår bedömning när vi redan har fått läsa texten.

Att sitta ”i ett digitalt mötesverktyg” i åtta timmar är beskrivningen på ett rent helvete arbetsmiljömässigt med tanke på hur ansträngande det är att sitta framför en skärm i timmar i sträck. Det är dessutom närmast idioti att tro att tre fyra lärare ska läsa samma text på en skärm utan möjlighet att självständigt scrolla fram och tillbaka i texten för att dubbelkolla just det som just den läraren just då noterade.

”Vet ni hur man sätter betyg?”

Sen undrar jag också om Marrone vet hur betygsättning går till när han skriver att ”bedömningen är summativ, […] Tanken är alltså inte att lärare själva ska ägna tid åt att skriva kommentarer.”

Kommentarer är lika mycket till för eleven som de är för mig som bedömare. Jag måste sätta ord på vad det är jag ser för att kunna göra en bedömning och känna mig trygg i min myndighetsutövning när jag sätter ett visst betyg på en uppsats. Dessutom är en rent summativ, endimensionell bokstav på en uppsats värdelös för mig när jag sätter betyg. Om jag inte har kan se vad som gav upphov till denna bokstav, kan jag i praktiken inte inkludera den i min betygsättning eftersom jag inte vet vad betyget grundar sig på. I så fall kan jag lika gärna läsa alla mina egna elevers texter och bedöma helt själv.

”Skuldbelägger lärarna”

Marrone väljer även att skuldbelägga lärarkåren för att det är väldigt få som tittar på de webbinarier Skolverket lägger upp. Du behöver inte fråga särskilt många aktiva lärare för att få reda på varför det är så. Vi har undervisning att sköta, mentorsmöten att boka och prov att rätta. Särskilt det senare tar tid, och måste få ske på ett sådant sätt att det faktiskt gagnar så väl bedömande lärare som elever. Att Skolverket spelar in fler webbinarier gör ju inte att lärarna har mer tid att titta på dem.

Återigen duckar alltså Skolverket för den verkliga kritiken, slår ifrån sig lärarnas högst konkreta farhågor, och säger i praktiken att allt kommer bli bra bara vi gör som de säger. Detta samtidigt som de tar ifrån oss möjligheten att på ett vettigt sätt göra det de själva säger att vi ska göra, sambedöma.

Daniel Skäremo Holmberg, gymnasielärare, Uppsala

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

”Skolverket duckar för kritik mot digitala proven”

Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

Så riskerar elever att slinka igenom nationella proven

Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”

Bugg kan stoppa digitala prov: Skriv på papper