Replik: ”Missförstånd om friskolorna”

Rasmus Wahlman, gymnasielärare, svarar på debattartikeln av läraren Camilla Lind som vill se större fokus på kvalitet och mindre på ägarformerna i skoldebatten.

”Att iinsinuera att facket inte välkomnar lärare på vinstdrivande friskolor för att facket kritiserar skolformen är helt uppåt väggarna felaktigt”, skriver Rasmus Wahlman, gymnasielärare, i en replik.

Det är lätt att vara kritisk mot politiker. Det finns många av oss som är trötta på det eviga positionerandet, de tomma löftena och kanske inte så mycket ett ideologiskt skyttegravskrig som en total brist på ideologi till förmån för försök att plocka snabba poänger utan att faktiskt lova eller förmedla något. Många är de gånger jag svurit över vad jag ansett vara aningslöshet hos en politisk makthavare, både inom kommun, region och stat – men i det här fallet så stämmer det inte alls.

Läraren Camilla Lind skriver i en debattartikel att politiker försöker spela ut lärare mot varandra i diskussionen om de vinstdrivande friskolornas vara eller icke vara, men jag menar att hon missförstått diskussionen.

”Får ta de jobb som finns”

För det första så är det inte en fråga om att lärare kritiseras för den skolform de arbetar inom. Det förekommer i regel inte att en enskild lärare eller en grupp lärare kritiseras för var de arbetar eftersom alla som faktiskt sökt jobb på dagens arbetsmarknad vet att det kan vara ganska svårt att anställas och att man får ta de jobb som finns.

Det här är inget som har med den enskilda läraren att göra, ett jobb är ett jobb och vi har alla räkningar att betala och alla vet också att en arbetsplats handlar om mer än bara skolformen, så det här är inte en fråga som alls handlar om att kritisera lärarna.

Att dessutom insinuera att facket inte välkomnar lärare på vinstdrivande friskolor för att facket kritiserar skolformen är helt uppåt väggarna felaktigt. Det går givetvis att ha åsikter om fackets organisationsform för friskolelärarna, men att påstå att de inte skulle välkomnas är att gå långt över gränsen.

Kritiken som finns riktar sig mot själva skolformen, mot ägarna, mot de som tar skattepengar för att berika sig själva och sina aktieägare i stället för att låta pengarna gå till deras ursprungliga ändamål: att som Lind uttrycker det “hjälpa våra unga medborgare att utvecklas i livet”.

Att antyda att det inte förekommer glädjebetyg är bakvänt

Det är själva roten till problemet och det är det som Lind missförstår. Diskussionen, debatten eller vad vi nu vill kalla det handlar just om att den vinstdrivande skolformen försvårar lärares försök att hjälpa ungdomar att utvecklas och lära sig saker.

Vi pratar alltså just om att alla skolor i Sverige ska hålla en hög kvalitet och att vissa skolkoncerner går med vinst är något som i allra högsta grad försvårar det här. Det här är en mycket viktig diskussion.

Lind avslutar sin debattartikel med ett exempel där hon ifrågasätter om skillnader i betyg verkligen handlar om en betygsinflation och undrar i stället om det kan vara så att kommunala musikskolor är hårdare i sin betygssättning än vad friskolorna är.

Därför släpper vi inte diskussionen

Det går givetvis att rikta hård kritik mot betygskriterierna i kursplanerna men att antyda att det inte förekommer glädjebetyg är bakvänt.

Det finns åtskilliga studier som visar att det är något som förekommer och vi möts ständigt av rapporter om friskoleanställda lärare som pressas att sätta högre betyg eller rektorer som i efterhand ändrar betygen för att “snygga till statistiken”. Att förneka det här är vanvettigt. Det är väl ändå fakta som vi lärare ska syssla med?

Så nej. Vi ska inte släppa diskussionen om vem som äger skolorna, inte för ett ögonblick. Vi ska fortsätta driva frågan om att alla pengar som är avsedda för skolan faktiskt också ska gå till skolan och inte till att berika aktieägare eller riskkapitalister.

Det finns inget som hindrar lärare i olika skolformer från att samarbeta med varandra, om Lind vill dra igång ett initiativ för att friskole- och kommunalt anställda lärare ska kunna mötas och diskutera betygssättning kommer jag vara den första att applådera det. Men det innebär överhuvudtaget inte att vi ska sluta diskutera frågan om vem som egentligen äger skolan och om det ska vara möjligt att ta pengar som är avsedda för våra elever.

Rasmus Wahlman, gymnasielärare, Stockholm

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: 

Läraren: Fokusera på kvalitet – inte skolform

Replik: ”Skola och marknad går inte ihop”

Academedia inleder samtal om undervisningstid

Ny rapport pekar ut betygsinflation på friskolor – ”Snedvridning”