”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”

Oscar Björk lyfter i sitt debattinlägg en rad farhågor om det ökande fokuset på evidensbaserad undervisning och dess koppling till lärarutbildningsutredningen. Även om hans argument tangerar viktiga aspekter av utbildningsdebatten, behöver flera av hans påståenden klargöras och nyanseras.

Björk skriver: “Evidensbasering presenteras ofta som en lösning på frågor om vad som fungerar i klassrummet och den betoningen på mätbarhet kan verka lockande.” Vem talar om ”en lösning” och vem betonar ”mätbarhet”?

Det centrala är inte att eliminera lärarens professionella omdöme och frihet utan att ge läraren vetenskapliga, empiriskt validerade verktyg för att fatta välgrundade beslut i klassrummet. Som Castles et al. (2018) påpekar i sin genomgång av läsforskning, är det avgörande att förstå hur olika delar av läsundervisningen samspelar, från avkodning till läsförståelse, för att på bästa sätt stödja elevens utveckling. Detta är inte en fråga om att prioritera evidens framför lärares erfarenhet, utan om att integrera de två.

Evidensbaserad praktik anpassas efter behov

Vidare missar Björk att evidensbaserad praktik alltid måste anpassas efter elevers behov och kontext. Att exempelvis använda Phonics-baserade metoder som en del i den tidiga läs- och skrivundervisningen är viktigt för att stödja och komma igång med den grundläggande avkodningen, men som Björk själv antyder är läsning mer än att ljuda ord. Så fort eleverna börjat få grepp om avkodningen är det dags att fokusera mer på läsflyt, ordkunskap och läsförståelse. Det behövs därför en bredare förståelse för hur läsförmågan utvecklas och hur texters kulturella och sociala sammanhang påverkar läsningen, vilket också diskuteras i forskning av exempelvis Snow och O’Connor (2016).

Att se evidensbaserad undervisning som en ‘top-down’-rörelse som hotar läraryrkets autonomi riskerar att missa dess potential att stärka lärare. Genom att ha kännedom om relevant vetenskapligt konsoliderad kunskap på empirisk grund, kan lärare fatta mer informerade beslut och samtidigt anpassa sin undervisning utifrån elevernas individuella behov och sina egna pedagogiska erfarenheter. Evidensbaserad kunskap och erfarenhet står inte i motsats till varandra; de kompletterar varandra. Evidensbaserad undervisning är med andra ord ingen fiende till läraryrket – den är ett verktyg för att stärka det. Tillsammans kan vi verka för en utbildning som inte bara handlar om måluppfyllelse, utan också om att ge alla elever möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential.

Vi behöver dialog – inte polarisering

Det är avgörande att vi i utbildningsdebatten inte fastnar i polarisering mellan forskning och praktik. En av de viktigaste insikterna från Castles et al. (2018) är vikten av att bygga broar mellan dessa områden. För att verkligen stödja lärarna och eleverna i skolan behöver vi kunskap och insikter från en mångfald vetenskapliga områden som kombineras och syntetiseras med lärares erfarenheter i klassrummet. Det handlar om att skapa en dialog där olika kunskapskällor samverkar för att forma en undervisning som är både evidensinformerad och pedagogiskt hållbar.

Avslutningsvis i sin text varnar Björk för ett politiskt och ideologiskt format fokus på mätbarhet och effektivitet med ekonomiska och administrativa mål. Återigen verkar det som om vi i grunden borde vara ense – och återigen verkar det som Björks avsikt är att misskreditera evidensbaserade praktiker samt kognitionsvetenskap. För skolans, lärarnas och elevernas skull borde vi samarbeta och inte kasta halmgubbar omkring oss.

Linda Fälth, 1-7-lärare, specialpedagog och professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Magnus Haake, docent i kognitionsvetenskap med inriktning lärande och undervisning vid Lunds universitet.

Referenser:

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to expert. Psychological science in the public interest, 19(1), 5–51.

Snow, C., & O’connor, C. (2016). Close reading and far-reaching classroom discussion: Fostering a vital connection. Journal of Education, 196(1), 1–8.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Debatt: "Lärare kan bli lidande av den nya forskningstrenden"

Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”

Replik: ”Intresset för kognitionsvetenskap är en gräsrotsrörelse”

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan