”Gräsrotsrörelse bakom kognitionsvetenskapens uppgång”

I debattartikeln "Lärare kan bli lidande av den nya forskningstrenden" är Oscar Björk kritisk till evidensinformerad undervisning och kognitionsvetenskap. Björk menar att dessa forskningstraditioner kan verka lockande för lärare genom sitt tydliga fokus på mätbarhet, något som riskerar att marginalisera andra viktiga perspektiv på undervisning, exempelvis sociala och kulturella dimensioner.

Vi menar att det är osannolikt att den forskning Björk oroar sig för skulle marginaliseras i svensk utbildningsvetenskap. I en nyutgiven studie har Erik Nylander (2024) kartlagt den svenska utbildningsvetenskapliga forskningen under åren 2000–2020. Resultatet visar att de kvantitativa och experimentella metoder som används inom de forskningstraditioner Björk kritiserar är markant underrepresenterade. Det är snarare den experimentella forskningen som i årtionden varit marginaliserad.

Givet detta är risken för att forskning om undervisningens sociala och kulturella dimensioner skulle försvinna ur svensk utbildningsvetenskap obefintlig. Däremot kan den behöva dela utrymme med den kognitionsvetenskapliga forskningen om skolor och lärares intresse.

Lärare är intresserade av evidensinformerade metoder

Björk efterlyser broar mellan forskning och praktik och ifrågasätter om det engagemang som kognitionsvetenskap rönt i skolvärlden verkligen kan ses som en gräsrotsrörelse. Detta eftersom det finns förespråkare för kognitionsvetenskap som har stora följarskaror på sociala medier och har varit rådgivande i nationellt policyarbete. Argumentet är inte logiskt. Olika grupper kan uppskatta samma sak. Att enskilda lärare och forskare med inflytande uppskattar kognitionsvetenskap utesluter inte att lärare och lärarstudenter med mindre inflytande också kan göra det.

Björks maktanalys är här ute på hal is. Det finns exempel på hur just de som från en gräsrotsnivå kritiserat bristen på evidensinformerade metoder ådragit sig seniora akademikers vrede. I en debatt här i Vi Lärare kritiserade lärarstudenten Aron Ihse Trägårdh avsaknaden av träning i evidensbaserade metoder för läsinlärning i sin lärarutbildning och fick sedan ta en debatt mot en professor och en docent.

Vi menar tvärtemot Björk att det ute bland lärare finns ett uppenbart intresse för de evidensinformerade metoder som kommer ur kognitionsvetenskapen. Inte minst inom ramen för den ideella, lärardrivna rörelsen ResearchED, som anordnar konferenser över hela världen där forskare och lärare möts kring evidensinformerad undervisning och kognitionsvetenskap. En organisation som även är representerad i Sverige. Detta är ett exempel på hur gräsrotsrörelsen kring kognitionsvetenskap skapat just den bro mellan forskning och praktik som Björk efterlyser.

Jonas Linderoth, Professor i pedagogik

Erik Winerö, Gymnasielärare samt doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap

Referenser:

Nylander, E. (2024). A bibliometric study of Swedish educational research: mapping key themes, 2000–2020. Scandinavian Journal of Educational Research, 1–20. https://doi.org/10.1080/00313831.2024.2421300

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Debatt: "Lärare kan bli lidande av den nya forskningstrenden"

Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

Replik: ”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”

Replik: ”Gräsrotsrörelse bakom kognitionsvetenskapens uppgång”

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan