Debatt: ”Politiker – låt skolan vara”
Läraren Simon Fuglsang vill att politikerna tar ett steg tillbaka.
Debatt
”Vi som jobbar i skolan känner inte igen oss i skolministerns beskrivningar.
Skolan är inte en experimentverkstad – den är detaljstyrd”. Det skriver läraren Simon Fuglsang, som vill att politikerna tar ett steg tillbaka.
”Skolan är en experimentverkstad”, sa skolminister Lotta Edholm (L) nyligen. Hon menar att utbildning borde baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, men att den principen knappt funnits i svensk skola.
Det är en skarp anklagelse. Problemet är bara att jag – och många andra som faktiskt jobbar i skolan – inte känner igen oss i den beskrivningen. Tvärtom är svensk skola kanske en av de mest reglerade och detaljstyrda verksamheterna i landet. Den är allt annat än den vilda, ostrukturerad experimentverkstad som Edholm målar upp.
”Saknas långsiktighet”
Under de senaste decennierna har skolan genomgått otaliga reformer: kommunalisering, fria skolval, betygssystem som skrivs om och läroplaner som uppdateras i ett rasande tempo.
En termin satsas det på digitala verktyg, nästa går vi ”back to basics” med katederundervisning. Trots alla dessa förändringar står vi i stort sett kvar på ruta ett. Det har inte saknats politiska ingrepp – det har saknats långsiktighet. Det och de faktiska resurser som krävs.
Konsekvensen? Lärare och elever hinner knappt anpassa sig innan spelreglerna skrivs om igen. Varje nytt skolpolitiskt initiativ lanseras med buller och bång, men i klassrummen suckar personalen.
”Alla dessa tvära kast"
Ännu en reform. Ännu en omställning. Alla dessa pedagogiska tvära kast – från projektbaserat arbete till mer styrd undervisning, från faktafokus till ”21:st Century Skills” – skapar en skola utan stabilitet.
Hur kan vi tala om beprövad erfarenhet när vi aldrig låter något pågå tillräckligt länge för att faktiskt prövas?
Och nu, när resultaten viker, tror politiken att lösningen är ännu mer detaljstyrning. Ju mer politikerna upplever att skolan ”misslyckas”, desto fler pekpinnar vill de skruva in i styrdokumenten.
Läroplaner sväller med detaljer om exakt vad som ska ske i klassrummet – till och med att läraren regelbundet ska ställa frågor till eleverna skrivs in i regeringsdokument. Det är som att Edholm inte tror på att lärare vet hur undervisning fungerar.
Skolan behöver inte fler pekpinnar i dokument. Den behöver inte fler paragrafer. Den behöver stabilitet.
”Nya läroplaner ingen lösning”
Fråga vilken lärare som helst vad de behöver för att lyckas, och svaret handlar aldrig om nya läroplaner. De vill ha rimliga klasstorlekar, studiero, kompetenta kollegor och ett yrke där deras professionella omdöme respekteras. Det är detta som borde vara politikens uppgift – att skapa förutsättningar för skolan att fungera på lång sikt, inte att ständigt styra uppifrån och hoppas att fler regler ska lösa problemen.
Vi behöver inte fler pekpinnar
Lotta Edholm har rätt i att synen på lärande måste förändras. Men förändringen handlar inte om att uppfinna nya metoder över en natt. Den handlar om att låta skolan vara just en skola – inte en plats för ständiga politiska nycker.
Det är inte lärarna som behöver detaljstyras – det är politikerna som behöver ta ett steg tillbaka och låta skolans verklighet styra skolans framtid.
Simon Fuglsang, lärare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras
Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen
Ny läroplan – risk för ökad stoffträngsel
Nya läroplanen: Så förändras undervisningen
Förslaget: Uppgifterna som lärare ska låta bli
Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet
