”Phonics är en nödvändig grund för alla elever”

Det finns ingen motsättning mellan F-3-lärares professionella frihet och möjligheten att ta del av pedagogiska arbetssätt för vilka evidensen är mycket stark, skriver Linda Fälth.

Vi lärare debatt Oscar Björks farhågor om att ett "alltför snävt fokus på Phonics" skulle hämma språkutvecklingen missar poängen, skriver Linda Fälth, lärare, specialpedagog och professor i pedagogik.

Igår 18:01

Oscar Björk lyfter i sitt debattinlägg "risker med Phonics" och påstår att "ett sätt att undervisa, exempelvis enligt Phonics, visat sig effektivt i en viss kontext betyder heller inte att den automatiskt ska implementeras överallt".

Det är visserligen så att många elever – kanske runt 70 procent – knäcker läskoden oavsett undervisningsmetod. Men det betyder inte att andra metoder är bättre för dem än Phonics, utan bara att de klarar sig ändå.

Däremot visar omfattande forskning att träning enligt Phonics är gynnsam för alla elever – även de som skulle ha knäckt koden på andra sätt, då denna bidrar till automatisering och flyt i läsningen. Och framför allt har vi de övriga 30 procent, de elever som har störst utmaningar och som verkligen behöver systematisk undervisning och träning i Phonics för att lyckas (Castles et al., 2018).

Björks farhågor om att ett "alltför snävt fokus på Phonics" skulle hämma språkutvecklingen missar poängen. Ingen förespråkar att Phonics ska vara den enda metoden, utan snarare att den måste finnas på plats som en central del av läsundervisningen (Castles et al., 2018; Petcher et al., 2020). Phonics ska integreras med andra språkutvecklande insatser i skolan – inte ersätta dem.

Vad betyder evidens egentligen?

Att evidensbegreppet skulle reduceras till att enbart omfatta "storskaliga effektstudier med bas i kognitionsvetenskap" håller jag inte med Björk om. I grunden handlar evidens om hur sannolikt det är att ett resultat, en teori eller modell kan komma att motbevisas. Stark evidens innebär låg sannolikhet för att resultatet kommer kullkastas.

Och här kommer vi tillbaka till Phonics. Om målet är att hjälpa så många barn som möjligt att utveckla grundläggande läs- och skrivfärdigheter, då är systematisk och strukturerad undervisning i ljudande läsning en helt nödvändig del av undervisningen. Utan avkodning – ingen läsning.

Uppdraget och ansvaret som ges till en F-3-lärare är betydande. Att så många barn som möjligt får utveckla en förmåga att läsa och skriva är centralt, och spelar stor roll för både individer och för fortlevandet av ett demokratiskt samhälle. Därför förtjänar blivande F-3-lärare att, i teori och praktik, få ta del av de pedagogiska arbetssätt för vilka evidensen är mycket stark. Det finns ingen motsättning mellan detta och F-3-lärares självständighet och professionella frihet.

Linda Fälth, 1-7-lärare, specialpedagog och professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet

Referenser

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the reading wars: Reading acquisition from novice to expert. Psychological science in the public interest, 19(1), 5-51.

Petscher, Y., Cabell, S. Q., Catts, H. W., Compton, D. L., Foorman, B. R., Hart, S. A., ... & Wagner, R. K. (2020). How the science of reading informs 21st-century education. Reading research quarterly, 55, S267-S282.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?

Gör så här:

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.

Mejla till oss på: debatt@vilarare.se