Oron: Svagare demokratiuppdrag i nya utbildningen

Petra Nilsson i närbild och studenter i en föreläsningssal
Foto: AdobeStock/privat

Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson om utredningen om lärarutbildningen.

Förslaget till en ny lärarutbildning har fått kritik för sitt fokus på kognitionsvetenskap.
Petra Runström Nilsson, lektor i specialpedagogik, är orolig för att demokratibegreppet suddas ur den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Utredningen ”Utveckla innehållet i lärarutbildningarna” föreslår att den utbildningsvetenskapliga kärnan, UVK, ska minskas med 15 hp för att bereda mer plats för ämnes- och ämnesdidaktiska studier.

Utredaren menar bland annat att delar av UVK kan behandlas i de ämnesdidaktiska studierna. Vidare påpekas i utredningen att UVK är alltför teoretisk och inte förbereder lärarstudenterna för det kommande yrket i tillräcklig utsträckning.

I utredningen står också att läsa att innehållet som finns i UVK i dag har en utpräglad idéhistorisk karaktär och att teorier visserligen kan synliggöra och förklara olika företeelser och samband inom undervisning och lärande, men när det inte kopplas till undervisningen blir det svårt för lärarstudenterna att tillämpa dem.

Utredningen lämnar därefter förslag på vilket innehåll UVK ska omfatta framledes i utbildningen.

Det är med mycket stor oro som detta förslag tas emot, specifikt gällande:

Utbildningen ”för teoretisk”

Vidare påpekas i utredningen att UVK är alltför teoretisk och inte förbereder lärarstudenterna för det kommande yrket i tillräcklig utsträckning.

I utredningen står också att läsa att innehållet som finns i UVK i dag har en utpräglad idéhistorisk karaktär och att teorier visserligen kan synliggöra och förklara olika företeelser och samband inom undervisning och lärande, men när det inte kopplas till undervisningen blir det svårt för lärarstudenterna att tillämpa dem.

Förslaget om demokrati

Utredningen lämnar därefter förslag på vilket innehåll UVK ska omfatta framledes i utbildningen.

Det är med mycket stor oro som detta förslag tas emot, specifikt gällande:

demokratiskrivning

Skärmavbild 2025-02-03 kl. 11.02.35.png

I den nya skrivningen är ”innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna”, borttaget.

Motiveringen är att ”Demokratiska värderingar och värdegrundsfrågor har en viktig roll. I skolans värdegrund ingår de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna. Dessa uttrycks i skolans och förskolans läroplan och kommer därmed naturligt in i undervisningen.”

Det är av absolut största vikt att påtala att de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar som skrivs fram i läroplanerna bara kommer att finnas där så länge en politisk majoritet vill det.

Så säger skollagen

Att stryka skrivningen ”innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna”, ur förskollärar- och lärarutbildningarnas examensmål, står i direkt motsats till Skollagen:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

För att vi ska ha skickliga och kompetenta förskollärare och lärare behöver studenterna ha kunskap om och en tydlig förankring i utbildningens syfte så som den är formulerad i skollagen.

Eftersom denna del av examensmålen inte heller återfinns i ämnesdidaktik är det inte möjligt att organisera eller prioritera bort den ur UVK.

Utredningen menar att det går att organisera och prioritera UVK och därmed minska den teoretiska tyngdpunkten samt de idéhistoriska inslagen.

Utredningen tycks ha förbisett att ”de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna” varken är teori eller idéhistoria.

”Finns överenskommelser”

Sverige har förbundit sig att följa FN:s mänskliga rättigheter, Salamancadeklarationen och De globala målen 2030 samt gjort Barnkonventionen till lag.

Att då inte kräva att lärarstudenter ska ha god förståelse för och kunskap om ”de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna” kan tolkas som att utredningen och i förlängningen regeringen inte har för avsikt att följa internationella överenskommelser.

Petra Runström Nilsson, grundlärare och lektor i specialpedagogik vid Mälardalens universitet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

16 forskare: ”Utredningen underminerar lärare”

”Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”

”Bygg inte halmgubbar i utbildningsdebatten”

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”