”Oroande och viktigt om elevers skärmberoende”
Läraren Jan Svärdhagen skriver att eleverna blir sämre på relationer och mår sämre av ökat mobilanvändande.
Vi lärare debatt Har unga idag svårt med fysiska relationer? Vilken roll spelar skärmberoendet? Det frågar sig läraren Janne Svärdhagen, efter att ha läst ”Den ängsliga generationen”.
Det är oroligt i en gymnasieklass i årskurs ett. Flera av tjejerna menar att andra tjejer ger så kallade “bitch-blickar” varpå konflikter uppstår.
Bara en blick uppfattas som ett hot. Det är inte första gången jag möter detta oroväckande beteende och tanken har slagit mig, börjar unga idag ha svårt att hantera fysiska relationer och varför tolkas en blick automatiskt som att en person vill skada mig?
Jag har läst Jonathan Haidts bok ”Den ängsliga generationen: hur överbeskyddande föräldrar och skärmberoende skapar en epidemi av psykisk ohälsa” som handlar om hur smarta telefoner och sociala medier har blivit en dominerande kraft som påverkar våra ungas utveckling.
Allt från sociala färdigheter till koncentrationsförmåga.
Påverkar en hel generation
Haidts bok om hur denna förändring påverkat en hel generation är både skrämmande och insiktsfull. Den tydliggör att vi står inför två stora utmaningar: att hantera digitalt underföräldraskap, där barn får obegränsad och oövervakad tillgång till skärmar och överföräldraskap i den fysiska världen där barn skyddas från verkliga risker.
Resultatet är en generation som saknar både självständighet och motståndskraft – samtidigt som deras digitala liv skapar nya typer av lidande.
Jag bör här understryka att jag under många år föreläst om digitalisering kopplad till pedagogisk utveckling men måste göra avbön.
I internetålderns gryning såg vi bara möjligheter och jag var en stark förespråkare för hur digitaliseringen och mobiler kunde utveckla skolan. Idag står jag på andra sidan och ser att förhoppningar och visioner kom på skam. Visionerna var snarare illusioner.
Nu finns det kritik gällande Haidts bok men det går inte att bortse från det faktum att något händer hos våra unga när mobilen blir till ett beroende.
När elever på gymnasiet motvilligt lämnar ifrån sig mobilen under lektionstid för att snart därefter undra när det blir en paus så att de kan få tillbaka den.
Flera timmar varje dag
En överväldigande majoritet av unga spenderar flera timmar dagligen med att skrolla, ofta i syfte att undvika tristess, hantera en rädsla för social exkludering eller undfly möjligheten att konfronteras med sina egna tankar
Detta har direkta konsekvenser för skolan. Elever spenderar nu i genomsnitt sex till åtta timmar per dag på skärmbaserade fritidsaktiviteter där flera beskriver sitt användande av sociala medier som ”nästan konstant”.
Detta överanvändande påverkar allt från deras sömn och sociala liv till deras förmåga att koncentrera sig och utveckla kritiskt tänkande.
Vi ser en ökning av ångest, depression, självskadebeteende och känslor av isolering – allt medan mobilerna blir en allt större del av deras vardag, även i skolmiljön.
Kanske kan en enkel matematisk övning sprida lite ljus över situationen.
Skrollar bort månader
Tänk dig att du skrollar två timmar per dag på din mobil under ett år. Om du slår ut denna tid på dagar så har du under ett år skrollat bort cirka en månad. Fyra timmar ger två månader.
Tid som vi kunde nyttjat till annat, inte minst att nyfiket möta varandras blickar, rört på oss eller fördjupat oss i något ämne. Vän av ordningen ropar nu ut att visst lär sig vi från våra mobiler. Det stämmer men vi måste samtidigt vara ärliga, hur mycket tid går åt annat än lärande?
Det är inte bara elevernas psykiska hälsa som står på spel. Deras förmåga att koncentrera sig och tänka kritiskt påverkas också.
Digitala visioner var illusioner
Uppmärksamheten är som en muskel – den måste tränas för att bli stark. Men när elever ständigt avbryts av notiser och dopamintriggers från sina skärmar får deras koncentrationsförmåga aldrig chansen att utvecklas. Detta kan få långtgående konsekvenser för deras möjligheter att lyckas i både studier och yrkesliv.
Haidts forskning visar att dagens unga är offer för en telefonbaserad barndom som har högre kostnader än vad vi kanske först inser. Mindre sömn, mindre fysisk aktivitet, färre sociala interaktioner i verkliga livet och mindre tid för reflektion är bara några exempel.
Jag rekommenderar dig att läsa Jonathan Haidts bok. Det är inte en särskilt trevlig läsning, snarare skrämmande, men så viktig.
Janne Svärdhagen, lärare i filosofi/psykologi/religion, Falun
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
