”Olyckligt om förslagen framstår som politik”
Erik Håkansson efterlyser ödmjukhet och nyfikenhet hos debattörerna om kognitionsvetenskapens roll i skolan.
Vi lärare debatt Läroplansutredningen ska bygga på kognitionsvetenskapliga resultat, men flera debattörer menar att det hämmar lärares hantverksskicklighet. ”Det påstås felaktigt att den leder till robotlika elever utan förståelse och auktoritära undervisningsmetoder”, skriver rektorn Erik Håkansson – som efterlyser större nyfikenhet.
På senare tid har flera debattartiklar publicerats med syfte att kritisera förslaget om en reformerad lärarutbildning, kognitionsvetenskapens roll i undervisning och ytterligare utredningar som går i samma riktning (läroplans- och betygsutredningarna).
Kritiken mot förslagen
Kritiken rör bland annat en ensidig betoning av kognitionsvetenskap, minskad professionell självständighet för lärare och risken att undervisning reduceras till tekniska metoder. Vissa menar till och med att kognitionsvetenskapen är kopplad till en evidensrörelse med totalitära ambitioner.
Dessa argument varierar i kvalitet och innehåll, men en sak är tydlig: kognitionsvetenskapen framställs i debatten ofta som en halmgubbe, där det felaktigt påstås att den leder till robotlika elever utan förståelse och införandet av auktoritära undervisningsmetoder.
Det är olyckligt att reformförslaget ses som en rent politisk åtgärd. Det är förståeligt att akademiker är skeptiska till politisk inblandning, men många lärare efterfrågar en förändring.
”Alienerar lärare”
Att avfärda kognitionsvetenskap som en pedagogisk trend riskerar att alienera de lärare som ser ett behov av mer fokus på undervisningsmetoder. Oavsett om man kallar det didaktik, ämnesdidaktik eller metodik är målet detsamma: att få verktyg för att kunna undervisa så bra som möjligt.
Om debatten fortsätter på denna förenklade nivå riskerar vi att skapa två falska läger: antingen förespråkar man en auktoritär undervisning utan hänsyn till individen, eller så ska elever själva styra sitt lärande helt fritt.
Majoriteten av lärarna tar dock inte del av specialiserad forskning och får en begränsad bild av debatten, vilket kan leda till låsta positioner där man ovetande tar ställning för något man inte fullt ut förstår.
Karikatyrerna är redan tydliga.
Det antyds exempelvis att lärarutbildningsreformen kommer att skapa okritiska lärare som inte förstår skolans styrsystem. Debatten ger intrycket att det akademiska etablissemanget värnar kritiskt tänkande medan evidensförespråkarna vill ha lydiga lärare.
”En karikatyr”
I verkligheten finns det systemkritiker inom båda lägren. Att viljan att fokusera mer på konkret undervisningspraktik skulle innebära ett totalt avfärdande av allt teoretiskt tänkande eller att materiella och ekonomiska förklaringar till skolans svårigheter är irrelevanta är ytterligare en karikatyr. Det vore mer konstruktivt att samarbeta för att stärka lärarprofessionen, snarare än att förstärka polariseringen.
De som ansvarar för lärarutbildningarna har här en chans att vara en del av en förbättring och behöver förstå att i den här frågan är det de som utgör etablissemanget.
Det vore värdefullt att i stället för att reflexmässigt avvisa det som efterfrågas, via en förenklad bild, bjuda in till samtal och försöka förstå vad det är som efterfrågas. Svälj stoltheten i att förändringen kommer genom ett politiskt förslag och var genuint nyfikna på vad ni har missat. Var särskilt nyfikna på vad det är lärare efterfrågar.
Svälj stoltheten och var nyfikna
Vi som vill ha in ett annat perspektiv i diskussionen om lärande och utbildning måste samtidigt kunna erkänna att allt inte är dåligt i den svenska lärarutbildningen.
Hundratals människor går dagligen till jobbet och försöker göra sitt bästa för att utbilda så bra lärare som möjligt. Om vi enbart kritiserar blir det svårt att diskutera på ett konstruktivt sätt.
Man kan inte skälla fram förändring hos folk och det måste finnas ett klimat där det är okej att säga: ”jag har nu tagit del av kunskapsunderlag jag inte tidigare känt till eller beaktat och jag har nu ändrat mig”. Den som gör det ska applåderas!
Erik Håkansson, biträdande rektor, Danderyd
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
”Läraryrket riskerar bli en fråga om ren teknik”
”Undervisning är en fråga om teknik – också”
16 forskare: ”Utredningen underminerar lärare”
Slutreplik: ”Mätbarhet får inte ersätta lärarnas professionella omdöme”
Replik: ”Gräsrotsrörelse bakom kognitionsvetenskapens uppgång”
Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”
Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”
”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”
”Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”
