”Ojämlika spelregler för företagande i skolan”
Martin Joelsson, lärare i ekonomi, vill se likvärdiga förutsättningar för undervisning i entreprenörskap.
Debatt ”Att våra skolor har olika ekonomiska förutsättningar är därtill en illa bevarad hemlighet. Det skapar, hur som helst, ojämlika spelregler – trots att entreprenörskap är tydligt inskrivet i våra styrdokument”, skriver Martin Joelsson.
Antalet nystartade företag i Sverige har på bara några år minskat med en fjärdedel. Det är en utveckling som oroar – för vad händer med Sveriges konkurrenskraft, innovation och framtid när allt färre väljer att starta företag?
Här ökar företagandet
Samtidigt ser vi ett trendbrott bland unga. Här ökar företagsamheten – en utveckling som i stor utsträckning kan tillskrivas organisationer som till exempel Ung företagsamhet (UF). Genom att foga ihop skola och näringsliv har över 640 000 elever fått utbildning i företagande. Resultaten talar sitt tydliga språk: de som utbildas inom UF tenderar att snabbare etablera sig i arbetslivet och bidra till regional tillväxt.
Jag ser det själv som UF-lärare – hur elever växer, får självförtroende och tar modiga steg. Helt utifrån elevens egna förutsättningar. Men jag ser också något annat: stora skillnader i möjligheterna beroende på var i landet man studerar.
”Olika förutsättningar”
Detta beror på att det regionala näringslivet har olika förutsättningar vilket såklart spiller över på vad som är möjligt för de regionala UF-avdelningar som finns. Vissa UF-regioner har helt enkelt mer resurser, fler tävlingar och större prispengar. Andra regioner kämpar med mindre resurser.
Att våra skolor har olika ekonomiska förutsättningar är därtill en illa bevarad hemlighet. Det skapar, hur som helst, ojämlika spelregler – trots att entreprenörskap är tydligt inskrivet i våra styrdokument.
”Satsa på entreprenörskap”
Jag vill se nationella satsningar som fokuserar på att fler gymnasieelever får möjlighet att läsa entreprenörskap – idag finns fortfarande många skolor med program där entreprenörskap inte erbjuds. Jag vill också se en mer finansiell jämlik situation för våra UF-regioner. Alla elever, oavsett var i landet de bor, ska ha samma möjlighet att utvecklas genom UF. I skolans värld jobbar vi ju ändå efter likvärdighetsprincipen.
Slutligen måste staten tillsammans med näringslivet våga blicka framåt: Hur ska vi rusta unga entreprenörer för framtidens krav? Vad krävs när AI förändrar arbetsfälten i grunden, global konkurrens hårdnar och kundbeteenden förändras i rasande fart? Här tror jag att Forskningssverige kan vara till stor hjälp.
Entreprenörskap är tydligt inskrivet i våra styrdokument
Entreprenörskap är inte bara viktigt för individen, företagandet och tillväxten – det är avgörande för Sveriges framtid. Vi behöver entreprenörskap i skolan – på likvärdiga villkor. För när våra elever växer genom företagsamhet, växer också deras tro på sig själva och på vad som är möjligt. Det i sig är en grundläggande förutsättning för en ljusare framtid och något vi inom utbildning arbetar med varje dag.
Martin Joelsson, lärare på ekonomiprogrammet, Västervik
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
