”Nya läroplanen gör barn digitalt illiterata”
Carolina Martinez anser att nya läroplanen berövar barn rätten till digital kompetens.
Vi lärare debatt Barn – och särskilt yngre barn – riskerar att bli digitalt illitterata om regeringens nya läroplansutredning går igenom, skriver Carolina Martinez, forskare vid Malmö universitet.
Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande har ett prioriterat område: digital kompetens och digitalisering.
Utredningen föreslår att den nya läroplanen tydligare ska definiera vad digital kompetens innebär. En mer framskjuten plats bör ges åt kunskap om hur digitaliseringens påverkar samhället och att elever ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, vilket utredningen också menar är i linje med EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.
LÄS ÄVEN: ”Förskolan ska i huvudsak vara skärmfri”
De förslag till ändringar vad gäller digital kompetens som utredningen nu presenterar går stick i stäv med utredningens mål om att gynna alla elevers lärande och kunskapsutveckling.
”Försämrar barns möjligheter”
Om förslagen genomförs riskerar de att göra barn – och särskilt yngre barn - digitalt illitterata och därmed försämra barns möjligheter att navigera i den digitala miljön på ett tryggt, kritiskt och ansvarsfullt sätt. Utredningen menar nämligen att det först är i mellan- och högstadiet som elever ska få möta detta kunskapsinnehåll.
Förslaget innebär således att barn i Sverige först kring tio års ålder kan förväntas möta innehåll i skolan som stärker deras kritiska och ansvarsfulla förhållningssätt till digitala medier, inklusive kunskaper om artificiell intelligens.
Detta trots att bland barn i lågstadieåldern använder mer än 8 av 10 internet dagligen, enligt Internetstiftelsens rapport Barnen och internet 2024. Utredningen frångår alltså den didaktiska principen om att barn bör möta ämnesinnehåll som är relevant för deras nuvarande och framtida liv.
”De drabbas hårdast”
Om förslaget genomförs kommer inte alla yngre barn att drabbas lika hårt. Det är främst barn med svagare socioekonomisk bakgrund som kommer att få sämre möjligheter att utveckla digital kompetens.
Forskning inom området föräldramedling visar att det främst är i familjer med medelklassbakgrund som föräldrar samtalar med sina barn om vad de upplever på nätet och hur barn kan förhålla sig till olika budskap.
Även läroplansutredningen nämner undersökningar som visar stora skillnader i kunskapsnivåer i digital kompetens mellan elever baserat på socioekonomiska förhållanden. Denna klyfta och brist på likvärdighet i det svenska skolsystemet riskerar nu att förstärkas, när allt ansvar läggs på föräldrar att främja yngre barns digitala kompetenser.
Den digitala klyftan kan förstärkas
När läroplanen nu ska skrivas om bör dessa problem i läroplansutredningen uppmärksammas. Även de yngre eleverna bör få möjligheten att utveckla digital kompetens, som de behöver i vardagslivet och som de har rätt till enligt FN:s Barnrättskommittés Allmän kommentar 25 om barnets rättigheter i relation till den digitala miljön från 2021. På detta sätt kan även yngre barns handlingsutrymme och trygghet på nätet främjas i tider av tilltagande digitalisering.
Carolina Martínez, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Malmö universitet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
