Till startsidan
Nils Kirsten, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet.
Debatt Forskaren Nils Kirsten vänder sig mot bilden av Finland som ett specialpedagogiskt föregångsland.
Det föreslås återkommande, bland annat i det senaste numret av Vi lärare, att Finland är bra på specialpedagogik då finska elever får mycket särskilt och intensifierat stöd enligt offentlig statistik. Tyvärr säger denna statistik inget om skillnader mot andra länder.
När Pirls-undersökningen tillfrågar lärare i årskurs 4 hur många av deras elever som får stödundervisning i läsning är siffran omkring tio procent i både Finland och Sverige (blå staplar i nedanstående diagram), liksom i övriga Norden. Och andelen lärare som uppger att elever med svag läsutveckling får stöd av speciallärare eller motsvarande är drygt 90 procent i båda länder.
I den officiella finska statistiken blåses dock siffrorna upp genom att sådant som differentiering av undervisningen ingår i intensifierat stöd, medan det i Sverige faller under begreppet extra anpassningar som inte ingår i statistiken. I Sverige fungerar det tvärtom: även när en elev får stödundervisning räknas det inte som särskilt stöd ifall det sker vid enstaka tillfällen under kortare tid, vilket skolor får tolka som de vill.
I praktiken överskattas alltså stödundervisning i Finland medan det underskattas i Sverige, som framgår i en jämförelse av gula (offentlig statistik) och blå (PIRLS-uppgifter) staplar i nedanstående diagram avseende årskurs 4 år 2016 (det år och den årskurs då statistik kan jämföras mellan Pirls och offentlig statistik).
Figur 1. Andel elever som får stödundervisning i läsning i årskurs 4 enligt deras lärare samt andel särskilt och intensifierat stöd i samma årskurs enligt offentlig statistik. Källa: Skribentens egen sammanställning av data från PIRLS, SCB och den finska statistikmyndigheten avseende år 2016.
Det har också föreslagits att elever i Sverige får stöd först i högstadiet, medan situationen uppges vara omvänd i Finland: ”Det är allvarligt att det särskilda stödet ofta sätts in först i högstadiet” säger Skolverket och ”andelen elever som får särskilt stöd är som högst i årskurs nio” enligt skolministern. Sanningen är nog snarare att svenska skolor inte rapporterar in stödet förrän i högstadiet, då skolorna behöver uppvisa dokumenterade åtgärder när elever inte når godkänt betyg i årskurs 9. Som framgår i nedanstående diagram är tillgången på speciallärare snarare högre i lågstadiet, där man inte upplever samma behov av dokumentation.
Figur 2. Andel elever som får särskilt stöd i form av enskild undervisning och/eller särskild undervisningsgrupp samt andel speciallärare per elev för skolor med olika årskurser. Källa: Skribentens egen sammanställning av SCB-data från år 2023.
Vi bör alltså sluta påstå att elever får mest stöd i högstadiet och att framhålla Finland som föredöme.
Det är en utmaning att hantera elevers varierande kunskapsnivå, inte minst vid begränsade resurser och stora klasser. Men det är inte något vi löser med felaktiga verklighetsbeskrivningar. Istället bör vi utgå ifrån så tillförlitliga belägg som möjligt om hur situationen ser ut och om vilka åtgärder som med störst sannolikhet förbättrar elevers lärande.
Utöver tillräcklig personaltäthet ingår det i sådana åtgärder att skrota den tidsödande byråkrati som Skolverket och SPSM rekommenderar skolor att ägna sig åt. Istället bör skolor rekommenderas att använda tidseffektiva kartläggningsmaterial med tillförlitliga indikationer på vilka områden en elev har svårt med som underlag för en första stödinsats, vilket skulle öka sannolikheten att elever snabbt får stödundervisning som motsvarar deras behov. Det kan minska andelen elever som upplever svårigheter längre fram, så att färre elever behöver dyra och ingripande insatser som uppvisar mer oklara effekter, såsom särskilda undervisningsgrupper av permanent karaktär. Det vore också bra om statistiken visar vilken stödundervisning elever får snarare än att spegla skolors ansträngningar med dokumentation. Det finns en del för den pågående utredningen om elevhälsa och särskilt stöd att ta tag i!
Nils Kirsten, Universitetslektor i pedagogik, Uppsala universitet
Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”
Hälften av Annas elever är i behov av anpassningar
”Det finns en gräns för hur mycket stöd en lärare kan ge”
Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner
Finska modellen: Här får var fjärde elev särskilt stöd
Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri”
Gör så här:
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
Slutreplik Hanna Garberg besvarar Skolledarnas oro för regleringar av lärares arbetstid.
Replik ”Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skrev Hanna Garberg – nu svarar skolledarna.
Hök25 Uppmaningen till SKR i striden om reglerad planeringstid.
Debatt ”Förutom faktafel och fusk äventyrar AI även förmågan till källkritik”.
Debatt Hanna Garberg om SKR:s förslag för lärares arbetsmiljö: ”Ett hån”
Hök25 ”Stora oönskade konsekvenser för tredje man”
Hök25 ”Strejk är bättre som hot än vad den är i verkligheten.”
Debatt ”Antingen är det en marknad eller så är det inte en marknad. Det kan inte bara vara det när det passar”
Debatt ”Politikerna har nu ett val. Antingen skapar de en tyglad lärarkår, eller så lyssnar de till oss som faktiskt berörs.”
Debatt ”Elevhälsoprocessen i svensk skola måste skrotas – den är orättvis”.
Digitala nationella prov Arbetar redan med upphandlingen av en ny provplattform: ”Har haft dialog med kritikerna”.
Krönika ”Jag försöker förstå hur lärares status ska kunna öka när vi blir så uppläxade hela tiden.”
Våld i skolan Utbildningsministern: Tryggheten i svenska skolor har tyvärr blivit sämre över tid.
Debatt Elevernas svar på filosofiska frågan förvånade: ”Detta är viktigast med skolan”.
Debatt ”Kvartalsrapporter ska inte styra skolan”.
Arbetsbelastning ”De styrande borde ta chansen att minska grupperna nu när de har möjlighet.”
Forskning Stor studie: ”Lärarna behöver ges större utrymme att påverka arbetet”.
Friskolor Diskussion om vinster i skolan: ”Välfärdstjänster är inte som andra tjänster.”
Jag är lärare Jörgen Berg om varför han är lärare – och vad han skulle göra om han var skolminister för en dag.
Nedskärningar ”Har man halkat efter lönemässigt kan det bero på att man underpresterat i sin roll.”
Krönika ”För de allra flesta är mobilförbudet en ickefråga.”
Studiero Förslaget: Obligatorisk insamling av elevers mobiltelefoner i början av skoldagen.
Forskning 70 föreläsare delar med sig av forskning och erfarenheter från undervisning under en och samma dag.
Digitala nationella prov Varnar för att resultaten inte blir tillförlitliga: ”Vi är fly förbannade”.
Digitala nationella prov Starta kopiatorn – detta gäller för nationella proven.
Debatt ”Det är dags att ställa oss frågan vad vi fått för de 697 miljoner kronor som investerats”
Avtalsrörelse Här är frågorna de ser som viktigast i förhandlingarna.
Arbetstid Göteborg satsar – men Eskilstuna backar. Det handlar om arbetstidsförkortning.
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Det blir tufft”.
Avtalsrörelse Han undervisade och studerade parallellt. ”Jag är lyrisk”.
Annat SKR skeptiskt till kraven från Sveriges Lärare.
Digitala nationella prov 4 000 elever och anställdas personuppgifter läckta – Integritetsskyddsmyndigheten inkopplad.
Krönika ”Hoppas att staten inte försitter detta gyllene tillfälle”, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det vore en stor vinst för både lärare och elever”, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt ”Den havererade provplattformen är dock bara toppen av ett isberg” skriver representanter för Elevernas riksförbund.
Digitala nationella prov Så tvingas lärarna lösa problemet – för att genomföra nationella proven.
Debatt ”Jag tror att jag med flera verksamma i skolan värld kunde talat om för er att vi skulle stå precis där vi står”.
Digitala nationella prov Har föreslagit granskning av Haverikommissionen: ”Lever i det förgångna”.
Debatt Grundskolechefen efter Wimans krönika: ”Uppgifterna om Kunskapsskolan stämmer inte”.
Debatt Tjänstefördelningen pågår: ”Här är receptet på bra arbetsmiljö”.
Digitala nationella prov Letar efter orsakerna – ”Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen”.
Lärarutbildning ”Studenterna ska få en bredd av erfarenheter från verkligheten” säger Adam Kedert.
Lärarutbildning Att ta sig an en student innebär inte bara extraarbete – det är en chans att utveckla sig själv.
Krönika ”Tänk om Skolverket kunde göra vad fasen som helst för att mildra skadan av detta vettlösa tids- och pengaslöseri.”
Ledare Samtidigt med sorgearbetet efter morden på Risbergska skolan gäller det att börja forma en väg framåt.
Digitala nationella prov Har kostat 697 miljoner: ”Vi kräver att Lotta Edholm och Skolverket förklarar sig”.
Debatt Forskaren varnar för att obs-förslaget leder till ökat utanförskap och ökade kostnader
Debatt ”Min erfarenhet är att den lilla gruppen har gjort gott för dessa elever”, skriver Torbjörn Klasson som har arbetat som speciallärare i 37 år.
Debatt Forskaren: ”Nya läroplanen stick i stäv mot egna målen när det gäller digitaliseringen”.
Krönika ”Bo Jansson har bokstaverat det vi andra har gormat oss hesa om i flera år.”
