”Sparkrav svälter ut undervisningen i modersmål”

Återigen är modersmålsundervisningen på agendan. 31 januari 2025 presenterades resultatet av utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen, På språklig grund.

Även om man kan ifrågasätta motiven och behovet av en utredning som följer så tätt efter ”För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål” får vi nu hoppas att staten och Skolsverige tar nya tag och skapar förutsättningar för att utveckla arbetet med detta ämne som blir ofta åsidosatt.

Kraven i utredningen

• Förutsättningarna att följa upp, utvärdera och bedriva forskning om modersmålsundervisningen måste förbättras

• Modersmålsundervisningens syfte bör renodlas

• Studiehandledning på modersmålet bör utökas

• Modersmålsundervisningens kvalitet måste höjas och bli mer likvärdig, se SOU 2019:18

• En nationell samordning av modersmålsundervisningen bör inrättas så att tillgången till modersmålsundervisning blir mer likvärdig över landet, bland annat med hjälp av fjärrundervisning

• Modersmålsundervisningens kvalitet bör kontinuerligt granskas utifrån olika aspekter

Förutsättningar för att följa upp, utvärdera och bedriva forskning om modersmål behövs i allra största grad för att skapa nya kunskaper inom fältet och för att kunna bidra till det arbete som redan sker.

”Slut på skadliga narrativ”

Vi hoppas att narrativet om en skadlig inverkan av modersmål släpps för att ge utrymme för den goda utbildning som eleven har rätt till.

Att tydligare identifiera modersmålsundervisningens syfte, samt föreslå nationell samordning lär stödja modersmålsundervisningens position för att skapa en mer jämn och tillgänglig tillgång till undervisning.

Särskilt glädjande är att studiehandledning återigen uppmärksammas som en särskild insats och vi hoppas att samma energi kan läggas på detta.

”Nedskärningarna hårdare”

Samtidigt ser det mörkt ut i många kommuner. Det finns stora sparkrav ute i kommuner och vi ser och märker hur verksamheten kring modersmål och studiehandledning på många håll drabbas avsevärt hårdare av nedskärningar än annan verksamhet inom skolan.

Eldsjälar kan inte lösa alla brister

Elevgruppen saknar oftast högljudda föräldrar som protesterar och det verkar skrämmande lätt att banta till ett minimum som egentligen gör det omöjligt för eleverna att delta. 

Modersmålslärare, enhetschefer och andra enskilda eldsjälar kan inte själva lösa alla brister gällande kvalitet, tillgång och likvärdighet.

Från statens håll, från universitetsvärlden och från huvudmannanivå behöver vi tillsammans med hela skolans personal inse både att elevens modersmål har ett värde i sig, men också är en viktig resurs för individ och samhället.

Vi behöver arbeta för en skola där modersmålsundervisning och studiehandledning får en självklar plats.

”Resurs också för samhället”

Ett agerande utifrån utredningens slutsatser skapar goda förutsättningar för staten och skolan att organisera modersmålsundervisning utifrån att det är en resurs för eleven och för samhället.

När vi ser språkkunskaper och flerspråkighet som en tillgång skapar vi förutsättningar för god undervisning och för lärande.

Då vår förening representerar modersmålslärare, men ej lärare i svenska som andraspråk kommer vi här enbart kommentera den del av utredningen som berör modersmålsundervisningen.

Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund och Simeon Oxley, kontaktperson modersmål i Språklärarnas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.