”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”

När jag läste Oscar Björks debattartikel fick jag gnugga ögonen flera gånger för att vara säker på att jag förstått texten. Det finns påståenden som behöver redas ut.

För det första. Kognitionsvetenskap är inte någon trend. Oskar har dock rätt i att det är en gräsrotsrörelse. Anledningen är givetvis att allt fler lärare och skolledare har förstått att vi måste utgå från den samlade forskningen om hur barn lär sig när vi organiserar undervisningen. Många kognitionsforskare har skrivit fantastiska böcker om hur barns hjärnor fungerar och hur utbildning bör organiseras. Det är den forskningen lärare och skolledare ska utgå från, inte enskilda studier genomförda på en begränsad grupp elever. Lärare ska övertaget inte behöva förhålla sig till enskilda studier. Det finns samlad vetenskap över decennier som svarar på frågan om hur barn lär sig.

För det andra. Det stämmer att phonics ofta används på yngre elever när de ska lära sig att läsa. Alla elever som inte kan läsa behöver dock undervisas med strukturerad phonics för att de ska kunna utvecklas till att bli läsare. Phonics är inte den enda lösningen för att lösa läskrisen. Det behövs skolbibliotek som är bemannade med fackutbildad bibliotekarie och undervisning som bygger på litteratur om vi vill att eleverna ska gå från att kunna läsa - till att bli läsare.

För att eleverna ska utveckla läsförståelse måste vi sluta sätta likamedtecken mellan att kunna återberätta och förstå en text. Det är olika saker.

För det tredje. Undervisningen måste bygga på mätbarhet. Lärare och skolledare måste veta exakt vad eleverna kan för att träna på rätt moment i undervisningen. All skolutveckling måste vara datadriven. Hur ska vi veta att vi tränar på rätt moment om vi inte först tar reda på vad eleverna kan? På låg- och mellanstadiet är Legilexi den överlägset bästa screeningen för läsning. Kognitionsvetenskap bygger på data, inte egna antaganden eller ideologi. Att utgå från data och att hålla på med oreflekterat mätande är olika saker.

Slutligen. Oscars text visar med all önskvärd tydlighet varför det är bra att referensgrupper i statliga utredningar bemannas med kognitionsvetare, lärare och skolledare som förstår att vi måste utgå från vetenskapen om hur barns hjärnor fungerar när vi utformar läroplaner och lärarutbildningarna. Vi kommer se en utbildningsrevolution de kommande åren.

Lärarutbildare rädda att tappa sina privilegier

Den grupp lärarutbildare som förfasas över att skolan kommer börja vila på kognitionsvetenskaplig grund är rädd för att förlora privilegier. Jag har inte hört samma skrammel när det kommer till lärstilar, differentierad undervisning, lektionsdesign, problembaserat lärande, grit och oreflekterad datorisering av skolan. Visst är det märkligt!

På samma sätt som att en kirurg inte har professionell frihet att bestämma hur en inflammerad blindtarm ska avlägsnas ska inte lärare ha professionell frihet att välja dåliga undervisningsmetoder.

Mvh Linnea Lindquist, en skolledare med stor följarskara i sociala medier, tillika expert i läroplansutredningen.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Debatt: "Lärare kan bli lidande av den nya forskningstrenden"

Replik: ”Intresset för kognitionsvetenskap är en gräsrotsrörelse”

Replik: ”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”

Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”

Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen

Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter”

Hjärnforskaren varnar för ensidigt neurofokus i skolan