”Likvärdigheten hotas av hur kommunerna hanterar skolbudgeten”
”Det är dags för staten att ta tillbaka ansvaret”, skriver Håkan Karlsson. Foto: Sven Lindwall
Vi lärare debatt ”Efter stora protester från lärare ökade Stockholm skolbudgeten med över 100 miljoner. Ett litet men viktigt steg, men det kommer inte sannolikt att ske överallt i Sverige”, skriver Håkan Karlsson.
LÄS MER: ”Utan protesterna hade vi inte sett röken av miljonerna”
Åstorps kommun, vid Söderåsens bokskogar, bär på en skolpolitisk historia som har präglat svensk skolpolitik. Det var här som Gösta Brodin, skolstyrelseordförande i Åstorp i början av 1980-talet, inledde en kraftig attack mot svensk skola och dess lärare. Denna attack la grunden för ”Brodinskolan”, vilket både ledde till kommunaliseringen av skolan och till en ökande misstro mot lärare och elever. Nu, årtionden senare, ljuder varningsklockorna återigen, inte bara över Åstorp, utan över hela Sverige.
När staten skapar riktlinjerna, kommunen betalar och skolan levererar, fungerar kommunerna som mellanhänder. De fördelar pengarna efter eget tycke, men risken är att den tunna likvärdigheten försvinner helt.
Liknelsen speglar Sveriges skolsystem
Låt mig börja med en liknelse. Jag ger min son en inköpslista och skickar honom till affären. Istället för att ge honom pengar direkt, instruerar jag honom att be sin syster om pengarna. Hon kommer att ha sina egna idéer om hur pengarna ska användas, trots att pengarna ursprungligen kom från mig som förälder. Jag har introducerat en onödig mellanhand. Min dotter har nu kontrollen över hur pengarna kommer att användas, baserat på hennes egna prioriteringar.
Håkan Karlsson.
Liknelsen speglar Sveriges skolsystem – staten (föräldern) definierar behov (inköpslistan), kommunerna (systern) fördelar resurser (pengarna) och skolorna (sonen) verkställer. Likvärdigheten mellan olika kommuner och delar av landet blir svår att upprätthålla i detta scenario, en fråga som nu är akut på nationell nivå.
Det skulle troligen inte fungera väl om kommuner styrde över såväl pengar som riktlinjer. Varje kommun skulle kunna ha sina egna styrdokument, vilket skulle göra likvärdigheten omöjlig och resultera i en mosaik av skolsystem snarare än ett sammanhållet nationellt system.
Det är inte likvärdigt
I vårt nuvarande system sätter staten regler och kommunen fördelar resurserna, men det är problematiskt. Kommuner fördelar pengar enligt sina egna prioriteringar och därmed hotas likvärdighetsprincipen. Ekonomiskt starka kommuner har råd att investera mer i skolorna, medan ekonomiskt svagare tvingas göra nedskärningar.
Kommuner sätter dessutom olika budgetkrav, vissa kräver balans medan andra täcker underskott. Skolinspektionen har uttryckt en stark rekommendation om att regelverket behöver förtydligas för att ställa starkare krav på ekonomisk stabilitet, vilket framgår av deras årsrapport 2022. Frågan blir då: Hur många kommuner har planer på att utnyttja sina ekonomiska buffertar för att undvika potentiella nedskärningar i skolbudgeten?
Efter stora protester från lärare ökade Stockholm skolbudgeten med över 100 miljoner. Ett litet men viktigt steg, men det kommer inte sannolikt att ske överallt i Sverige. Vad avgör vilka kommuner som justerar sina budgetar på detta sätt? Är det likvärdigt? Troligen inte!
Dags för staten att ta ansvaret
Kommunala skolor tappar tjänster, elevernas utveckling hotas. Staten styr men kommunerna betalar. Vem bär krisens kostnad, ekonomiskt och socialt? I första hand blir det eleverna som får betala, och på längre sikt samhället i stort.
Det är lätt att slippa ställas till svars genom att omdirigera uppmärksamheten, som illusionister och politiker har för vana att göra. Det är lättare att peka på skolproblem än att lösa utmaningarna. Våra folkvalda politiker borde fokusera på åtgärder som ökar likvärdigheten i skolan, inte misstro lärare och elever.
Om vi vill ha en skola som verkligen lever upp till löftet om likvärdighet, måste staten säkerställa att nödvändiga resurser finns tillgängliga – det är dags för staten att ta tillbaka ansvaret.
Håkan Karlsson, kommunlektor och lärare i Åstorps kommun
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Efter lärarprotesterna: 102 nya miljoner till skolan
Budskapet till politikerna: ”Ni har sommarlovet på er”
Åsa Fahléns politikerkrav: ”Lyssna på oss lärare!”
