”Låt läraren vara den som bestämmer i klassrummet”
Professor Anita Norlund varnar för att inskränka lärares autonomi.
Vi lärare debatt
Nya läroplanen blir en detaljerad handbok för lärare – men pedagogikprofessorn Anita Norlund varnar för standardiseringar.
”Lärare vill ha autonomi” skriver hon.
”Det är jättetrendigt nu att alla lektioner ska se likadana ut”, säger en lärare med kritiskt tonfall. Läraren är en av dem som vi har intervjuat i vårt projekt ”Fakturan, fortbildningen och forskningen”, ofta kallat ”Fakturaprojektet” (finansierat av Vetenskapsrådet), som har haft fokus på lärares kompetensutveckling i en tid då ansvaret för sådan ofta ges till kommersiella aktörer.
Att lärare inte har inflytande över sin kompetensutveckling framkommer tydligt i våra intervjuer.
LÄS ÄVEN: 9 av 10 lärare sågar fortbildningen i skolan
Som en följd motsätter sig lärare sig flera av de fenomen som påtvingad kompetensutveckling ställer dem inför.
”Standardisering ett bekymmer”
En särskilt bekymmersam aspekt som de lyfter fram är det som vi väljer att kalla standardisering och som det inledande citatet representerar, det vill säga en påbjuden konformitet.
Intervjuade lärare vittnar om krav från skolledning på att ha en gemensam lektionsstruktur där varje lektion ska läggas upp på liknande sätt av alla lärare, med en särskild ordningsföljd, att tavlan ska se likadan ut i alla klassrum och att alla lärare ska använda bildstöd.
Standardisering är tyvärr något som inte bara påbjuds från skolledningshåll utan också av våra skolmyndigheter.
Skolverket propagerar exempelvis för konceptet strukturerad undervisning med en standardiserad sexsstegsmodell och Specialpedagogiska skolmyndigheten slår fast att en ”förutbestämd och tydlig lektionsstruktur” gynnar alla elever.
”Färdiga power-points”
Standardiseringstrenden är uppåtgående i flera delar av världen och till exempel i Storbritannien har trenden gått långt. Brittiska lärare uttalar sig om att huvudläraren i deras ämne ger dem färdiga powerpointpresentationer som de förväntas förmedla utan ändringar. Lärare får helt enkelt rollen som själlösa funktionärer.
Den traditionella ansvarsfördelningen mellan skolledning och den individuella läraren innebär att skolledning tar hand om skolorganisation, schemaläggning och större aktiviteter men lämnar beslut som rör klassrummet till den individuella läraren (se loose coupling-teori).
Så vill lärare enligt våra intervjuer fortsätta ha det. Att ha autonomi över hur man förverkligar läroplanens innehåll hänger helt enkelt ihop med lärares professionella identitet. Och den undermineras i rådande läge.
Lärar riskerar bli själlösa funktionärer
Som lärare ska man självfallet själv kunna ta beslut om material och aktiviteter men också bestämma ordningsföljden under en lektion. Som lärare ska man också kunna utöva den kreativitet som många lyfter fram som en av yrkets starkaste fördelar och man ska ha rätt att överraska sina elever när så passar.
”Finns extrema exempel”
I den utmärkta men skrämmande dokumentären ”Mr Nobody against Putin” får ryska lärare, efter Rysslands invasion av Ukraina, färdiga, patriotiska och krigsförhärligande texter som måste läsas i klassrummet. Det må vara ett extremt exempel på standardisering men det manar också till vaksamhet.
Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Nya läroplanen: Så förändras undervisningen
Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen
