Lärarveteranen: ”Ge oss värdet åter”
Pensionerade läraren Alf Hjertström vill ge lärare tid för att samtala med eleverna.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren Alf Hjertström ser Lilla Aktuellt – och får fler bevis på att relationellt arbete lönar sig.
Det är roligt att titta på Lilla Aktuellt även när man är 90+, särskilt om man varit lärare och förälder. Nu har man valt ut den bästa läraren i åk 3-6 av drygt 7000 nominerade, så alla som dillar om många dåliga lärare kan dra några gamla fördomar över sig.
Valet föll på Joakim som är lärare i åk 5 i Hallstahammar. Eleverna säger att han ger trygghet, lugn stämning, sammanhållning, alla känner sig som en familj, att de kan prata med honom om både roliga och jobbiga saker.
Han ser och lyssnar till var och en, lär eleverna att livet är orättvist och att man ska vara sig själv och inte bara jämföra sig med andra.
Det jag kan se är att dessa kriterier oftast återkommer i omdömena. Det är frapperande hur mycket av den sociala förmågan som är utslagsgivande.
Relationerna är avgörande
Jag började som folkskollärare 1954. Om man hade tur och var alert och engagerad kunde man då få följa en klass små ungar från klass tre till pubertala åttor, bli bekant och kanske vän med deras familjer, följa med på skolresor och idrottsdagar, ha dom i alla ämnen utom kanske slöjd och uppmuntra dom i det dom kunde och hjälpa dom med det som dom behövde.
Oj, vad jag trivdes med jobbet. Jag har arbetat i parkleken, på sommarlovskolonier, varit scout-och ungdomsledare. Sådan praktik borde alla lärare ha. Efter 15 år blev jag ombedd att bli rektor, vilket jag senare ångrade och lärarjobbet saknar jag än i dag.
Lärarjobbet saknar jag än idag
Skol- och betygssystemet har ändrats hur många gånger som helst. Till det bättre? Knappast!
När man läst akademiska betyg för att bli ämneslärare träffar man sina elever bara några timmar i veckan. Det framför allt struliga elever och såna med dåliga prognoser behöver är en ställföreträdande pappa och lärare, som begriper sig på ungar, under hela skoltiden och att de inte kastas från den ena läraren till en annan.
Då lär de sig också de kunskaper som de behöver lättare av bara farten och får en naturlig motivation.
Tid för diskussion
Jag blev alltid glad för att vikariera nån timme. Då lämnade jag läroboken och diskuterade aktuella, lokala eller existentiella frågor. Vilken respons! Sånt har lärare inte tid till i betygsjäktet!
Det ungdomar behöver är samtal och diskussioner ända ner i ettan, där jag diskuterat demokrati med gott resultat. De flesta elevers omdöme, tanke- och känsloförmåga är betydligt underskattade.
Ändra gärna på det mesta i Sveriges alla organisationer och myndigheter! Men börja med skolan för det är där vår framtid finns:
Lärarens arbetsgivare måste se till att lärare stannar tills eleverna är redo att slussas ut i verkliga livet med bästa förutsättningar.
Ge lärarna deras värde åter!
Alf Hjertström, pensionerad lärare, Träslövsläge
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Wiman: Att undervisa blir verkligen aldrig tråkigt
